I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

Minska modeutsläppen

ekofasta.

Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben.

26.2.2020 kl. 00:01

Marthaförbundets ekorådgivare Anita Storm säger att den största anledningen till klädindustrins höga miljöpåverkan är att den kräver stora mängder resurser.

– Vi har ökat vår klädkonsumtion oerhört mycket.

Snabbmodet bidrar också till det här eftersom det stora antalet nya kollektioner också slukar resurser.

– Kläderna reser ofta mer innan de hamnar i våra shoppingkassar än när vi har dem på oss. Ofta kan det vara så att bomullen odlas i ett land, färgas i ett annat, sys upp till plagg i ett land och kanske skickas vidare till ytterligare ett land för att få dragkedjor och knappar.

Produktionen av kläder flyttar till de länder där det är billigast att producera dem. Det här är problematiskt inte bara med tanke på de långa transporterna, utan också på grund av att produktionsländerna inte har samma lagstiftning som vi. Frånvaron av stränga miljö- och arbetsskyddslagar leder till att den lokala miljön och de människor som arbetar med att tillverka kläderna saknar skydd.

– Det handlar också om produktionen av textilierna. Bomullen växer på torra platser vilket betyder att bomullskläderna tar av andra människors dricksvatten.

Vi försöker köpa lycka

Storm säger att vi kunde odla lin och fiberhampa i Finland, men att odlingen inte är lönsam eftersom vi inte är beredd att betala vad det kostar.

Kläderna säljs på en global marknad, vilket betyder att vi som köper de billiga kläderna bidrar till att upprätthålla systemet.

– Vi stirrar oss blinda på priset, men vi borde fundera på priset per användning. Sånt vi verkligen använder varje dag borde få kosta en del.

Storm säger också att många använder shopping som belöning eller för att pigga upp sig själva.

– Många försöker köpa lycka genom att shoppa en tröja, men lyckoruset när man köper en ny tröja varar i fem minuter.

Anita Storm är ekorådgivare på Marthaförbundet. Foto: Karin Lindroos

Vad ska man då göra om man vill styra sin klädkonsumtion i en mera hållbar riktning?
– Det första är att man ska tänka över vilka kläder man verkligen behöver – inte bara utgå från begär utan från vad man verkligen har användning för. Försök köpa kläder som är hållbara och undvik slit och släng.

För att få en fingervisning om kvaliteten på ett plagg tipsar Anita Storm om att man kan vända det ut och in och granska sömmarna.

– Är plagget väl sytt är kvaliteten ofta bättre, har man satsat på sömmarna har man också oftast satsat på tyget.

Den hållbaraste garderoben är också den man redan har. Reparera det som gått sönder eller lämna in plaggen till reparation.

– Det är ett klimatsmart drag att förlänga plaggens livslängd. Ju mer vi använder ett plagg, desto bättre.

Längtar du ändå efter att få något nytt och spännande i din garderob? Då kan lösningen vara att gå på klädbytardag.

– Det är bättre att cirkulera det som redan finns än att producera nytt. Ett plagg som tvättats några gånger innehåller också mindre kemikalier.

Någon annan kan få upp ögonen för plagget som du aldrig riktigt trivdes i – kanske blir det någons nya favorit?

Klädbytardag på Ode i Helsingfors 9.3

  • Som en del av årets Ekofasta ordnar Helsingfors församlingar i samarbete med Fida, Marthaförbundet och centrumbiblioteket Ode en klädbytardag måndagen den 9 mars. Klädbytardagen arrangeras i Kuben som finns på Odes andra våning. Här hittar du klädbytardagens facebook-event.
  • Inlämning av kläder och accessoarer kl. 17–18.
  • Klädbyte kl. 18–20.
  • Ta med dig högst 10 plagg i gott skick som du tror att någon annan kan ha glädje av. För varje plagg du lämnar in får du en biljett med vilken du sedan kan byta till dig ett annat plagg.
  • Ekofasta är Evangelisk-lutherska kyrkans fastekampanj som lyfter fram omsorg om miljön. År 2020 arrangeras Ekofastan för nionde gången och genomförs som ett samarbete mellan Kyrkostyrelsen,
  • Finlands svenska Marthaförbund, Finska missionssällskapet och Domkapitlet i Borgå stift. Temat är hållbar klädkonsumtion.
  • Läs mer om ekofasta och hållbar klädkonsumtion på www.ekofasta.fi/

Familjecaféer med klädbytardagar i Ekenäs

  • Både barn- och vuxenkläder.
  • tisdag 10.3 kl. 10–12.30 i Tenala församlingshem/klubbutrymmet
  • onsdag 1.4 kl. 9.30–11.30 i Ekenäs församlingshem/klubbutrymme
  • fredag 3.4 kl. 9.30–11.30 i Österby församlingshem
  • fredag 3.4 kl. 10–12 i Snappertuna prästgård
Erika Rönngård



recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26