Lokala församlingar spelar en central roll inom mathjälpen.

Bättre mathjälp är målet för ett nytt tvåårigt projekt

Matsvinn.

Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt.

2.5.2019 kl. 00:00

Helsingforsförsamlingarna och staden utvecklar som bäst mathjälpen i ett gemensamt tvåårigt projekt. Målet är att göra mathjälpen så smidig, mångsidig och lättillgänglig som möjligt. Katja Lehtola är en av de projektansvariga på Helsingfors samfällighet.

På vilket sätt förbättras mathjälpen helt konkret?

– Det är de lokala församlingarna, många organisationer och stadens servicecentraler som gör ett stort jobb med det här. Olika typer av billiga eller kostnadsfria gemensamma måltider ordnas redan nu runtom i Helsingfors. På en del av utdelningsställena får man också ta med sig mat hem. Ofta finns också en diakon på plats.

– Tillsammans med Helsingfors stad utvecklar vi också fältarbetet. Stadens socialarbetare jourar varje vecka och är beredda att hjälpa och ge råd vid de stora matköerna i bland annat Kvarnbäcken och Hursti.

Ni vill fokusera på matsvinn som tidigare inte kommit till nytta? Vilket svinn är det och räcker det till alla?

– Vi får en terminal för matsvinn vilket kommer att göra att vi bättre lyckas ta till vara stora partier av överbliven mat från industrin och partihandeln. Vi undersöker också möjligheten att använda matsvinn från skolbespisningen. Just nu råder det ingen brist på överbliven mat utan fullt duglig mat slängs fortfarande bort. Med tanke på miljön skulle det vara fint om allt svinn togs till vara.

De som uppsöker mathjälpen erbjuds att delta i social verksamhet, vad innebär det?

– Här spelar de lokala församlingarna och stadens servicecentraler en central roll. Om man ser på utbudet på cervicecentralerna i östra Helsingfors under en vecka så finns till exempel keramikkurser, arbetslivsgrupper, snickarverkstäder och utfärder. Vi vill också uppmuntra människor att starta egna grupper och kurser som skulle intressera dem, då kan församlingarna och staden hjälpa till genom att erbjuda lokaler.

Skulle Vandas modell ”Gemensamt bord”, där man äter tillsammans, fungera i Helsingfors där 750 personer besöker till exempel Kvarnbäcken dagligen?

– Modellen som sådan kan inte överföras till Helsingfors, men vi kan lära oss mycket av hur de exempelvis organiserar logistiken kring matsvinnet. Vi vill snarare utvidga nätverket för mathjälp och erbjuda olika alternativ för olika situationer.

Ulrika Hansson



kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35