Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Teologer forskar i vaccinattityder

Vaccin.

Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt.

15.2.2018 kl. 10:11

– Vi är intresserade av hur det kommer sig att vaccin blivit en eldfängd fråga som delar människor väldigt starkt, säger professor Mikael Lindfelt som leder projektet.

Forskarna vill försöka förstå varför hälsa blivit ett så centralt värde i människors liv – och om hälsa som värde tillåts åsidosätta andra värderingar.

– I vaccinfrågan är det här intressant eftersom människor hänvisar till rätten att bestämma över sin och sina barns hälsa, säger Lindfelt.

Han säger att vi ser samma fenomen också när det gäller till exempel kost och dieter.

– Det finns etablerad kunskap, men så finns det många sammanhang där man inte alls vill kännas vid den.

Människor kan välja sin egen diet utan att påverka andra, men när det gäller vaccin ställs de individuella rättigheterna mot ett kollektivt tryck, eftersom vaccin kräver en gemensam åtgärd för att gruppimmuniteten ska fungera.

– Därför är det här ett väldigt bra case för att diskutera den här sortens fenomen. Den stora spänningen mellan individ och grupp, mellan självbestämmande och solidaritet, sätts på prov.

Attityderna i en fråga som den här säger samtidigt något om samhället och om förändringar som skett när det gäller respekt för auktoriteter och myndigheter.

Fokus på Jakobstadsregionen

Det treåriga projektet genomförs av en grupp forskare och doktorander från den teologiska etiken och den tillämpade psykologin vid Åbo Akademi och Åbo universitet. De kommer att jobba med enkäter, intervjuer och instrument som ska ringa in människors etiska värdeprofiler och livsåskådningsprofiler.

Materialinsamlingen görs i tre omgångar: Först skickas enkäter till dem som jobbar inom sjukvården i elva olika sjukvårdsdistrikt, senare till småbarnsfamiljer i Åboland och möjligen på Åland. I höst görs en mer kvalitativt inriktad studie i Jakobstadsregionen, som i medier utmålats som en region med utpräglad vaccinskepticism.

– Vår mål är att få djupinformation på regional nivå. Den här typen av regionstudie har inte gjorts tidigare, därför är det också intressant för dem som gör globala studier, säger Lindfelt.

Frågan upplevs som viktig i regionen. Samarbetsnämnden i Pedersörenejden beslöt förra veckan att delta i finansieringen av projektet med 10 000 euro.

Tidigare forskning om attityder till vaccin har gjorts i flera europeiska länder, också i Finland, inom ramen för Institutet för hälsa och välfärds (THL) myndighetsansvar. Lindfelt betonar att projektet han leder är helt oberoende av myndighetsperspektiv.

– De flesta studier tittar på faktorer som påverkar vaccinbeteendet. Vi vill förstå fenomenet i ett mycket bredare perspektiv, som en fråga om hälsoförståelse och en fråga om grundläggande rättigheter och skyldigheter. Vi vill också förstå hur dessa slags hälsorelaterade övertygelser fungerar och spiller över till andra övertygelser.

Vag koppling till religion

Det finns några studier som visar på en vag koppling mellan religion och vaccinattityder. Lindfelt tror inte att ett sådant samband är speciellt relevant för att förstå det större mönstret, men givetvis är det en fråga som forskargruppen kommer att undersöka.

Kopplingen mellan religion och vaccinmotstånd verkar främst gälla HPV-vaccinet, som nu ges till flickor i tolvårsåldern med målet att förebygga livmoderhalscancer.

– HPV-vaccin uppfattas som signal för något som vissa religiösa riktningar inte gillar, men det är viktigt att inte låta ett avgränsat exempel bli betecknande för allt som berör attityder till vacciner eller hälsobeteende i stort.

Med på ett hörn finns också de rättsliga aspekterna.

– Ur ett rättsligt perspektiv är det öppet huruvida föräldrar kan hänvisa till religiös övertygelse när det kommer till att låta vaccinera sina barn. Mig veterligen har det inte heller använts som argument i Finland, men nog i vissa andra länder, säger Lindfelt.

Emelie Wikblad



LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42