Större tematiska helheter erbjuds nu dem som studerar teologi. – Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång, säger Mikael Lindfelt.
Större tematiska helheter erbjuds nu dem som studerar teologi. – Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång, säger Mikael Lindfelt.

Studierna i teologi stuvas om när budgeten inte håller vid ÅA

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.
– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA.
26.1.2016 kl. 13:08

Undervisningsministeriet skär ner vid universiteten, samtidigt som indexjusteringen bortfaller och näringsliv och industri delar ut mindre pengar till forskning.

– Budgeten håller inte, säger Mikael Lindfelt, utbildningsansvarig för teologin vid Åbo Akademis nya fakulteten för humaniora, psykologi och teologi.

Mycket tyder nu på att ungefär var sjunde anställd, eller 153 personer, får gå från ÅA fram till 2018.

– Förhandlingarna pågår ännu, och vi försöker få ner siffrorna, säger Lindfelt.

Den teologiska utbildningen drabbas, liksom alla andra utbildningar.

– Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi klarar sig hyfsat. Men eftersom ÅA har en helhetsbudget så spelar det inte så stor roll.

Försiktigt hoppfull

Trots dystra tider har Mikael Lindfelt inte förlorat hoppet.

– Tack vare de planer vi har på gång tror jag att vi kommer över den största svackan. Bara förhandlingarna blir klara tror jag att det börjar ljusna. Jag är övertygad om att vi har attraktiva utbildningar framöver.

Redan för några år sedan gick teologin in för breda kandidatutbildningar.

– Vi lade om upplägget så att ämnena samarbetar mer med varandra. Vi erbjuder i praktiken ett färre antal kurser, men med större samarbete mellan olika ämnen. Kurserna blir större till omfånget, men med färre valmöjligheter.

Han säger att hela fakulteten nu ser ut att följa efter.

– Vi ser att tematiska kurshelheter bättre svarar mot de behov som finns i det förändrade samhället omkring oss.

Fördelen med ett litet universitet som ÅA är att förändringarna kan genomföras snabbare.

– I våra små kretsar kan vi smidigare skapa studiehelheter som fungerar.

Knappt också vid HU

Många befarar nu att också teologerna vid Helsingfors universitet förlorar sin egen fakultet, liksom teologerna i Åbo gjorde 2015. Auli Vähäkangas, vice dekanus vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, kan ännu inte svara på hur utbildningen läggs om.

– Om två år vet vi hur fakulteterna ser ut, om ett halvår vet vi hur samarbetsförhandlingarna utfaller för teologernas del, säger Vähäkangas.

Det talas om hjärnflykt, att universiteten töms på sina bästa förmågor. Hur ser du på det, Mikael Lindfelt?

– Jag är nog rädd för att nedskärningarna på hela universitetsfältet får stora negativa konsekvenser. Välfungerande koncept och team tvingas bryta upp. Så kallad ”brain drain” drabbar främst forskningstunga områden där människor rör på sig livligt mellan internationella forskningsenheter. Men visst hör jag också röster i min närhet om huruvida det vore klokt att söka sig till exempelvis till Sverige.

I februari är det meningen att samarbetsförhandlingarna ska vara klara.

– Det kommer att bli mera arbete för färre människor. Men det råder en god stämning här i gänget och jag tror att vi har energi att klara av det. Och det sista vi vill är att det ska drabba våra studerande.

De förstaårsstuderande som läser teologi är de första som studerar enligt det nya konceptet med större tematiska helheter.

– Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång.

Hittills är det kandidatutbildningen som lagts om, men ÅA ska nu också börja titta på magistersutbildningen.

– Finns det samarbetsformer vi inte tänkt på tidigare? Kan teologin gå in i samtal med andra ämnen, med historia, filosofi och religionsvetenskap? Här ligger vår utmaning framöver.

Kommer antalet doktorsavhandligar i teologi per år att minska?

– Vi har en stark doktorsutbildning med 4-5 avhandlingar per år. Vi har många duktiga och energiska doktorander och jag tror inte att nedskärningarna kommer att synas där inom de närmaste fem åren.

Christa Mickelsson



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00