Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

"Luoma har kanske en liten fördel"

Analys.

Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

8.2.2018 kl. 17:34

– Det var väntat att Tapio Luoma och Björn Vikström skulle vara de som går vidare. Det som är en liten överraskning när man ser på siffrorna är att Heli Inkinen i procent fick en mindre andel av rösterna än väntat, säger Kari Latvus som är teologie doktor och ledande sakkunnig vid Kyrkostyrelsen, och som bloggar om kyrkan på bloggen "Latvus".

Han menar att överraskningen på slutrakan är att den enda kvinnliga kandidaten Heli Inkinen och kvinnoprästmotståndaren Ville Auvinen fick nästan lika många röster.

– Från det övriga Finland fick Auvinen till och med fler röster än Inkinen. Det här var överraskande. Men det är inte överraskande att det blir en andra omgång, och tydligen en mycket spännande sådan.

Kan man dra den slutsatsen att Luoma är väldigt stark inför andra omgången?

– Kanske inte väldigt stark. Om Luoma skulle få alla röster som nu gått till Auvinen, och om Vikström skulle få alla Inkinens och Kantolas röster, så blir skillnaden 14 röster till Luomas fördel. Men det betyder som bäst enbart sju personer.

Han påpekar att det inte krävs mycket – bara att någon låter bli att rösta eller blir sjuk – så är den marginalen ganska liten.

– Skillnaden är mindre än en procent. Och man kan inte veta hur alla kommer att rösta inför andra omgången. Någon som röstat på Inkinen tänker kanske att om hen inte kan rösta på en kvinna röstar hen inte alls. Någon som stött Ville Auvinen kan i sin tur tycka att Luoma är för otydlig i sina ställningstaganden, och vill därför inte rösta på honom.

Inför andra omgången hoppas Latvus på en diskussion om på vilka punkter kandidaterna vill fortsätta på samma linje som Mäkinen – och på vilka punkter de vill göra saker annorlunda.

– I äktenskapsfrågan kommer ju skillnaderna fram, den frågan delar de här kandidaterna, och den kommer säkert att diskuteras mycket. Men hur ser de på ärkebiskopens roll som kyrkans röst och ansikte i olika frågor? Där stiger säkert små skillnader fram. Samtidigt är det bra att minnas att det inte finns några skarpa åsiktsskillnader mellan de här två.

Både Luoma och Vikström är välartikulerade, bra på att diskutera och motivera sig.

– Hos Björn Vikström märks kanske ett bredare teologiskt kunnande från olika områden. Han vill argumentera på ett mångsidigt och teologiskt välmotiverat sätt. Men också Luoma är en god retoriker som är bra på att artikulera också sin egen osäkerhet i olika frågor, vilket jag tycker är bra.

Vad tror du om språkfrågan, lider Björn Vikström av att finska inte är hans modersmål?

– Björn Vikström talar en mycket god finska. Att diskussionen går på finska kan till och med vara en fördel för honom, för liksom han själv har sagt leder det till att han måste uttrycka sig lite enklare och rakare, översätta det han vill säga i sina tankar, eftersom finska inte är hans modersmål. Så det kan både vara en styrka och en svaghet hos honom. Hos röstarna tror jag inte att frågan är särskilt central. John Vikström har ju varit Finlands ärkebiskop, och jag tror inte att någon har något att säga om språkfrågan när det gäller honom.

Kari Latvus påpekar att valdiskussionerna inför första omgången varit väldigt snälla.

– Jag hoppas på följdfrågor, ”Vad betyder det att du säger så här?”, och inte så att man bara nöjer sig med svaret. Jag önskar mig vassare valtenter, mera sådant som vi fick se inför presidentvalet.

Sofia Torvalds



kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59