I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

Han vill surfa till fler nationer

frivilligarbete.

En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser.

5.7.2017 kl. 13:53

Samuel Snellman växte upp i Jakobstad. Som 21-åring bestämde han sig för att han vill se något annat än hemtrakterna och flyttade till Helsingfors för att jobba.

– Året i Helsingfors gav mig väldigt mycket. Jag fick ett annat perspektiv på livet. Jag hade växt upp som kristen, men det betydde inte så mycket för mig.

På hösten för snart två år sedan tog livet igen en ny vändning. Snellman fick inte den studieplats han sökt. I stället ville han resa utomlands och gå en bibelskola. Han talade med en kompis som något år tidigare varit på Hawaii med organisationen Surfing The Nations.

– Han var egentligen inte speciellt övertygande, men ändå kände jag att det här är det ställe jag ska fara till. Det var nog Gud som ledde, säger Snellman.

Ut ur bekvämlighetszonen

Surfing The Nations (STN) är en religiöst obunden humanitär organisation med kristen värdegrund. Den grundades för tjugo år sedan av en surfare som fått visionen att sprida evangeliet genom sporten. STN reser till platser som Bangladesh, Nordkorea och Mellanöstern och knyter kontakter genom surfingen. Organisationen stöder också det lokala samhället med en matutdelning som når 2000 personer varje vecka, samt ett efter-skolan-program.

Samuel Snellman var i Hawaii i tre månader på praktik. Där ingick lektioner och hjälparbete.

– De pushade oss verkligen att stiga ur vår bekvämlighetszon. Att be för varandra, tala om svåra saker och känslor. Som man uppvuxen i Finland var det inte alltid så lätt.

Han fick fundera på sin identitet och lära sig mer om Bibeln och tron.

– Jag fick se en helt annan bild av vad det är att vara kristen. Vad betyder det att ge sitt liv åt Jesus? Jag hade ju hört det och velat göra det, men kanske inte gjort så mycket åt saken.

I slutet av de tre månaderna visste Snellman att han skulle komma tillbaka. Efter en sommar hemma i Finland reste han med STN till Nordkorea.

Firar en lyckad surf i Nordkorea. Surfingen har en stor roll i STN, den är ett sätt att ge något konkret till de länder man besöker, utöver kläder och annat biståndsarbete. Foto: Surfing The Nations

Gillar ansvar och utmaningar

I höstas återvände Samuel Snellman till Hawaii och deltog i en ledarskapsskola. Nu leder han den lokala avdelningen för hjälparbete.

– Det är lite mer ansvar, men det betyder också att jag gillar det mera. Ansvar och utmaningar är något jag ser positivt på.

Dagarna i Wahiawa inleds med en timme egentid med Gud. För Snellman fortsätter dagen antingen med jobb för matutdelningen och efter-skolan-verksamheten, eller på kontoret där han träffar de andra i teamet.

Lediga stunder tillbringas med vänner, ofta ute i naturen. Här är ledarskapsskolan på vandring. Foto: Surfing The Nations.

Däremellan ska vanliga vardagssysslor också skötas.

– Det är ett helt vanligt liv, med sommar året runt.

Alla volontärer betalar själva resor och levnadskostnader. I praktiken betyder det att Snellman får be människor att stöda honom ekonomiskt.

– Visst är det svårt ibland, men om Gud har en plan så ser han nog till att den tas omhand.

Vad blir nästa steg för dig?

– Jag vill vara med och ta organisationen och Jesus till nya platser. Så jag tror att jag kanske stannar lite längre än jag hade planerat, säger Snellman.

Du kan läsa mer i Kyrkpressen nummer 27/2017!

Emelie Wikblad



Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32