Anna Ruddick tycker Finland är ett vackert land med härliga människor. Att se hur man i det finska samhället jobbar för att ta hand om alla människor påminner henne om Guds rike.

Hon följde kallelsen till Finland

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18
Anna Ruddick är uppvuxen i nordöstra England som ett av nio syskon. Hennes föräldrar leder en kyrka. För fyra år sedan flyttade hon till storstaden Sheffield för att gå en lärjungaskola. Trots att hon alltid haft en fast tro, beskriver hon det som en vändpunkt.

– Då blev det klart för mig att jag verkligen älskar Jesus. Att det här är det liv jag vill leva.

Efter lärjungaskolan stannade Ruddick i Sheffield och arbetade för församlingen. Där började hon ana att Gud kallade henne att åka till Norden.

– Det var något som jag kände väldigt djupt inombords. Jag kan inte riktigt beskriva det.

Många upplevelser verkade peka i samma riktning. Hon fick höra svensk lovsångsmusik och kände att hon borde lära sig svenska. Andra människor delade med sig av ord de fått i bön. Ruddick fick en vision av en bild med olika flaggor, bland dem en med gult kors på röd botten som hon inte kände igen. Hon tog reda på att det var Svenskfinlands flagga.

– Jag gick länge och funderade på det här och frågade Jesus vad jag skulle göra. Känslan fortsatte växa. Jag fick en föraning om att Jesus håller på att göra något stort i Norden. Till slut kände jag bara att jag måste åka.

Mer än musik

Förra sommaren reste hon iväg. Först till Norge, sedan till Helsingfors för att besöka en finländsk vän hon träffat under lärjungaskolan.

– Jag kom med en stor resväska som om jag var på väg att flytta. Jag visste inte riktigt vad som skulle hända.

Hon besökte ett skriftskolläger på Lekholmen. Där träffade hon Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk, som erbjöd henne ett jobb i församlingen, ett jobb som skulle involvera lovsång och lärjungaskap.

– Jag tror att jag skrattade. Jag hade kommit dit med alla de här pusselbitarna – svenska, Finland, lovsång – och jag visste inte riktigt vad de betydde. Och så stod han där med ett lovsångsjobb på svenska i Finland. ”Det här är ju galet”, tänkte jag och tog jobbet.

Fram till maj i år har Anna Ruddick jobbat med ungdomar i Petrus församling, lett lovsång i gudstjänsten och ordnat lovsångskvällar.

– Lovsång är så mycket mer än musik. Ofta sätter vi musiken på en piedestal när det gäller lovsång och tillbedjan. Men det handlar mycket mer om hjärtat än om musikaliteten.

I oktober reser Ruddick till Moçambique för att gå en tre månader lång missionsutbildning. Men sedan återvänder hon till Finland.

– Jag tror jag kommer vara i Finland en tid ännu. Men jag är öppen för vad Jesus säger. Jag vet att jag är kallad att vara på andra platser också. Men det är något med mig och det här landet. Det känns som ett hem.

Vad skulle du säga till någon som känner sig kallad men inte riktigt vågar ta steget?

– Jag skulle säga: Gör det! Jag tror att Gud aldrig ber oss göra något som vi inte klarar av. Ofta ifrågasätter vi det vi känner inom oss och tänker att det kanske bara var vår egen fantasi. Men jag tror att det ofta faktiskt är den helige Ande. Om jag känner att jag borde gå och be för en människa så kan en massa tvivel dyka upp: ”tänk om de säger nej, tänk om jag säger något pinsamt”. Men vad har jag egentligen att förlora? I slutändan handlar det ju inte alls om mig.

Läs hela intervjun med Anna Ruddick i Kyrkpressen nummer 29-30!
Emelie Melin



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49