En stomme, ståltråd och en liten knippe blommor är första steget till en vacker midsommarkrans.

Fira midsommaren i krans - så här enkelt kan du göra din egen

midsommar.

Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans.

23.6.2016 kl. 10:00

Sill, potatis och smör. Sommarsångerna. Den ljusa natten. Den där myggan som smyger sig in när man ska sova. Det är de små sakerna som behövs för att göra en midsommar, tycker Rea Anner. Själv har hon de senaste åren firat med sillkalas, majstång och kinuskitårta i Brunakärrs koloniträdgård. En tradition som hon hållit fast vid betydligt längre än så är midsommarkransen.

– Kransen samlar det bästa av sommaren. Att ha en krans i håret är som en krona. Det blir något vackert och högtidligt över en människa som bär en krans.

Blommorna hör midsommaren till, det är sommarens och livets fest. I folktron får allt växande särskilda krafter vid sommarsolståndet och sju sorters blommor under kudden är välkänd midsommarskrock. Kransen har sin egen starka symbolik: formen står för förening och evighet och kransen har använts som symbol för glädje, sorg, ära och berömmelse.

Så blir kransen till

Först behövs en stomme av ett segt material. Rea Anner tar två oreganokvistar som hon formar till en lagom stor ring. Ändarna fäster hon med tunn ståltråd. Här fungerar också grön blomstertejp eller starka grässtrån.

Därefter är det dags för blommorna. Hon breder ut buketten på bordet och väljer bland prästkragar, daggkåpor, timotejstrån och en ensam rödklöver. Här är filosofin den att man tar det som råkar blomma, i trädgården eller vid dikeskanten.

Det är enklast att börja med det som ska bli framsidan av kransen. Rea Anner väljer de vackraste blommorna, placerar en blomma eller ett litet knippe mot stommen och lindar ståltråden runt. Sedan tar hon nästa knippe och ser till att variera färg och textur. En bit av skaften lämnas kvar för att ge stadga, men när de blir för långa och spretiga klipper hon bort dem.

När hela kransen är fylld av ett lager blommor är det dags för detaljer och dekorationer. Var behövs det en prästkrage till? Var kunde det hänga lite timotej? Som avslutning har Anner ett tips: brudslöja. Den växer inte vilt, men några små kvistar köpta från butiken ger kransen ett somrigt intryck.

– Om du så har bara tistlar och törnen i kransen – med brudslöja blir den ljuvlig.

Har man inte brudslöja kan ogräset kirskål skapa en liknande effekt. Den färdiga kransen läggs en stund i vatten så blommorna får suga i sig fukten. Så håller kransen längre.

Hela artikeln kan du läsa i Kyrkpressen nummer 25–26/2016.

När kransen är täckt med blommor är det dags för de sista dekorationerna.
Rea Anner firar midsommar i Brunakärrs koloniträdgård, där hon har sin stuga.
Emelie Melin



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49