År 2000 klev hon in i skolan för första gången. Tanken var då att hon skulle vikariera i sex veckor. De sex veckorna har nu blivit 14 år i Svenska Samskolan i Tammerfors.

"Hur många andra lärare måste försvara sitt ämne hela tiden?"

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.
– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm.
21.1.2016 kl. 08:05

På Skolgatan 14 i Tammerfors ligger den över hundra år gamla jugendbyggnad som inrymmer den enda svenskspråkiga skolan i Birkaland. De stadiga stentrapporna ringlar upp till andra våningen och lärarrummet där jag stämt träff med Sabina Lindholm.

– Hej Sabina, hälsar en av eleverna när vi går mot hennes klassrum.

Som lärare i religion, filosofi, psykologi och livsåskådning har hon undervisat så gott som skolans alla elever.

– Visst skulle det vara enklare för mig om jag fick ha dem i klassrummet samtidigt, säger hon och hänvisar till uppdelningen i livsåskådningsämnena.

Hon ser att den största nyttan av undervisningen i religion är förståelsen för den egna och övriga världens historia.

– Undervisningen i religion har ju redan länge varit konfessionslös. På vilket sätt lider elever av att undervisas i sin egen historia? Eleverna stiger inte in här i klassrummet för att utöva sin religion. Jag säger aldrig till mina elever vad de ska tro eller tänka, utan presenterar hur människor har tänkt och hur det ser ut i dag. Var och en har möjlighet att tro och och göra som de vill.

Undervisningen i livsåskådning påminner rätt långt om undervisningen i till exempel evangelisk-luthersk religion. Men kännedomen om Finlands religionshistoria går eleverna som läser livsåskådning miste om.

– Ta till exempel det att längden på lektionerna i skolan är 45 minuter med en rast på 15 minuter efteråt. Det härrör sig från klostertiden då munkarna och nunnorna först undervisade i 45 minuter och sedan bad i 15 minuter. Hur ska eleverna veta det om ingen berättar det för dem?

Nytt upplägg

Från och med hösten blandas korten om i gymnasieundervisningen då bland annat de obligatoriska kurserna i religion blir två i stället för tre. Dessutom tillkommer två nya valfria kurser i religion.

– Det är kursen i etik som faller bort.

Etiken behandlas i stället i en filosofikurs. Vem kommer ihåg hur undervisningen i religion lades om på nittiotalet? Då blev kursen i världsreligionerna frivillig i stället för obligatorisk.

– Det tycker jag var en stor miss. Just nu finns världsreligionerna i sjuornas läroplan. Men gymnasieelever har betydligt större mognad och möjlighet att ta till sig undervisningen. Nu är det bara några få som väljer den frivilliga kursen.

Vilken kurs tycker du mest om att undervisa i?

– Till mina elevers stora förtret måste jag nog säga kyrkohistoria.

Sabina Lindholm har ett stort historiskt intresse och läste först också historia som biämne.

– I någon bemärkelse är det lättast att undervisa i kyrkohistoria. Då behöver jag inte förklara mig,och det är inte så vanligt att eleverna ifrågasätter mig och undervisningen.

Annars händer det regelbundet att elever som bär på en negativ syn på religion kritiserar undervisningen. ”Varför ska jag lära mig om Jesus, det är ju bara lögn?”

– Hur många andra lärare måste försvara sitt ämne hela tiden? Ingen ifrågasätter mig till exempel när jag undervisar i psykologi.

Att vara lärare är ändå något hon trivs med.

– Att känna att jag kunnat göra avtryck på eleverna är en fin sak.

Christa Mickelsson
Christa Mickelsson



KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54