Ursprungligen planerade hon att åka till ett flyktingläger i norra Kenya och arbeta där. På grund av det allmänna säkerhetsläget i grannlandet Sydsudan blev det ändå inte så. Nu väntar i stället Uganda på Helena Sandberg när hon, som första finlandssvensk, åker ut som volontär för organisationen Lärare utan gränser.
– Det känns väldigt spännande, Uganda är ett nästan helt nytt land för mig.
Helena Sandberg har vuxit upp med foten i två länder. En i Finland, och en i Kenya, dit hennes föräldrar flyttade när hon var två år gammal. Den permanenta återflytten skedde först 13 år senare, när Helena Sandberg var 15 år och skulle börja nian. Gymnasiet gick hon i Vasa och därefter utbildade hon sig till klasslärare på samma ort.
– När jag hade blivit färdig klasslärare åkte jag tillbaka till Kenya och jobbade där i två år som lärare för missionärsbarn.
Under åren som gått har resorna och vistelserna i Kenya blivit allt fler. Erfarenheterna har byggts på an efter och arbetsuppgifterna har varierat. Helena Sandberg har bland annat jobbat som klasslärare, utvecklat ett undervisningsmaterial för den lutherska kyrkan i Kenya samt ordnat seminarier för församlingsanställda och lärare med syfte att inspirera dem att ta ansvar för den konfessionella delen av religionsundervisningen i skolorna. Men när flyget lyfter från Helsingfors-Vanda flygplats den här gången är det inte Kenya som ska bli hennes hem under fem månader framöver.
Det hela började med att Helena Sandberg för drygt ett år sedan fick kontakt med Kyrkans Utlandshjälp och deras beredskapsgrupp Roster.
– Där utbildar de människor som är beredda att åka iväg någonstans där det finns behov. Det kan vara ett krigsområde eller ett land som drabbats av en naturkatastrof. Jag ansökte och fick möjlighet att gå deras grundkurs.
I samma veva fick hon också höra om organisationen Opettajat ilman rajoja (Lärare utan gränser), ett nätverk som funnits i drygt ett år.
– I världen i dag finns det en stor brist på lärare, och under de senaste åren har man satsat mycket på att barn ska få gå i skola. Åren 2000–2011 har antalet barn som inte går i skola sjunkit med hälften. Det är förstås väldigt bra, förutsatt att det finns någon som kan undervisa dem. Och det är just det som är problemet. Alla barn ska gå i skolan, men man saknar resurser att anställa kompetenta lärare eller så finns det inte tillräckligt med utbildade lärare att tillgå.
Läs hela intervjun med Helena Sandberg i veckans nummer av Kyrkpressen.
