Förberedelserna är i full gång. Boris Salo får hjälp med berättandet av Håkan Streng och Lasse Hjelt. FOTO: Johan Sandberg

Gör sig redo för den stora berättelsen

Efter två böcker om Markusevangeliet och några försök att berätta delar av det är kaplan Boris Salo i Jakobstad redo för nästa utmaning: Han ska berätta hela evangeliet.
20.7.2013 kl. 12:00
– Jag drivs av en önskan att få komma ut bland folk och berätta vad evangeliet handlar om, säger Boris Salo.

Startskottet för Salo var insikten om att de nytestamenliga författarna skrev sina verk för att läsas från början till slut.

– Som författare vill jag inte att någon ska plocka fram två eller tre rader på sidan 75 ur en av mina böcker och hålla en utläggning om det. Vi använder perikopsystemet – ett system med predikotexter för kyrkoåret. Det har sina fördelar men det är väldigt sällan vi tar del av en skrift från början till slut. Och det måste vi på något sätt få tillbaka.

Han fascineras av styrkan som ligger i berättandet.

– Det är skönt att bara få berätta med Bibelns egna ord utan att komma med en uttolkning eller förklaring.

Skrevs för romarna

Salo kallar Markusevangeliet världslitteraturens mest lästa och översatta verk. Det bygger han på att Bibeln är den överlägset mest spridda boken och att man oftast börjar med Markus- och Johannesevangelierna när Bibeln översätts till ett nytt språk.

–  Markus skrev sitt evangelium för att berätta vad kristen tro handlar om för Romarriket. Det är det mest dramatiska evangeliet och det skrevs för en sekulär omgivning. Mycket tyder på att det är en ögonvittnesskildring som Petrus är källan till. Jag tror att vi i dag börjar vara i den situationen att många i Finland inte vet vad evangeliet handlar om.
Föreställningen Den stora berättelsen ger Boris Salo i Rotundan i Campus Allegro i Jakobstad under Jakobs Dagar-veckan onsdagen den 24.7 klockan 19. Till sin hjälp har han Lasse Hjelt som regissör och Håkan Streng som står för musiken.

Håkan Streng kommer att gestalta folkets reaktioner och sjunga några bibeltexter till egna melodier.

–  Jag kommer att säga reaktionerna i toner, säger Streng.

– Att ha musik ser jag som ett bra komplement. Det finns saker som aldrig blir rätt hur man än säger det. Hur ska man till exempel gestalta Jesu rop på korset: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Där kan musiken vara till en hjälp, säger Salo.

Började memorera

Boris Salos intresse för Markusevangeliet har vuxit fram medan han skrivit två böcker om evangeliet.

– I samband med det började jag memorera texten.

Det ledde också till ett samarbete med Trygve Erikson. Han skrev pjäsen Mästarens väg som uppfördes på Frank Mangs Center i Närpes under två somrar.

I Närpes gjorde Boris Salo rollen som Jesus.

– Jag gillar att stå på scen, men det var skönt att Trygve byggt upp pjäsen med Jesu repliker ur Markusevangeliet. Mina repliker bestod då av det som jag memorerat under flera år. För mig var det en direkt förkunnelse. Jag behövde bara lära mig att spela tillsammans med de övriga.

Välbekant men ändå nytt

Mästarens väg var ändå något annat. Nu är han ensam. Men han har redan prövat på att berätta olika avsnitt ur evangeliet.

–  Jag har berättat evangeliet i två olika omgångar tidigare. Jag har också berättat olika avsnitt ur det i skriftskolan och passionsberättelsen för elever i Pedersöre gymnasium. Då söndagens text varit ur Markus har jag också tagit tillfället i akt och berättat texten i gudstjänsten.

Men ändå känns det som en ny sak att berätta hela evangeliet.

– Det känns lite som att gå ut på vattnet. För det handlar om att memorera en så stor textmassa. Föreställningen tar två och en halv timme.

I det här skedet ger han inga löften om flera föreställningar.

– Vi får se hur det känns efter den här första gången. Om det känns bra är jag nog öppen för att göra om det hela också på andra ställen, säger Salo.

När han äntrar scenen gör han det i rollen som Markus, berättaren. Det är sparsamt med rekvisita, bara en båtkuliss och en stol. Den första akten handlar mycket om händelserna vid Genesarets sjö.

Ingen traditionell teater
Enligt Lasse Hjelt består utmaningarna i berättandet i att vara trovärdig och fängslande.
 
– Eftersom det bara finns lite rekvisita så ska det sagda ordet vara det som fängslar. Som regissör försöker jag hjälpa Boris att variera kontakten till publiken utan att han ska vara alltför påflugen.

Berättandet är ingen traditionell teater. Men det är heller ingen läsning av bibeltexten.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



kyrkans språkstrategi. Kyrkomötet beslöt för en dryg månad sen att kyrkan ska följa regeringens linje i nationalspråkstrategin. Kyrkostyrelsen har ansvaret för projektet som tills vidare ligger i startgroparna. 10.1.2013 kl. 10:20

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20