Illustration: Malin Aho

Arvsynd är att inte våga lita på Gud

Hur ska vi i dag som moderna människor förstå berättelsen om Adam och Eva och syndafallet i Bibeln? Hur går arvsynden ihop med evolutionsläran? Vi ställde frågorna till Eva-Lotta Grantén som forskar i nutida luthersk teologi och etik.
15.6.2013 kl. 12:00
– Bibelforskare har nu lärt oss att de första 11 kapitlen i 1 Mosebok är en ”förhistoria” eller ursprungsberättelse, den handlar inte om verkliga människor i historisk tid, den handlar om villkoren för den mänskliga existensen.

Det säger Eva-Lotta Grantén som är docent i etik vid Uppsala universitet och verksam som chef för utvecklingsavdelningen vid Lunds stift i Sverige. Hon forskar i projektet Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle. Som ett resultat av den forskningen har hon på förlaget Verbum gett ut boken Utanför paradiset – Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik.

– En av principerna för att tolka utifrån ett lutherskt sammanhang är att gå till Skriften. Då är det av stor vikt att vi kan tolka den på bästa möjliga sätt, säger Grantén.

I kapitel tre finns inte heller något ”syndafall”, det handlar om ”utdrivandet ur Paradiset”. Texten lär oss att människorna inte förändrades genom det som berättas, möjligheten att frestas och välja fel finns med som en förutsättning.

– Men texten pekar på att relationen till Gud är skadad. Luther talar om att människorna syndade genom att de inte hade tro, de litade inte på Guds goda vilja bakom förbudet att äta av kunskapens träd.

Misstro mot Gud
Arvsynden har kopplats samman med Adam och Eva, eftersom berättelsen om dem handlar om syndens ursprung. Man kan beskriva arvsynd som att människor erfar otro eller misstro mot en god Gud. Adam och Eva är alla vi människor, och syndafallet är ett ständigt fallande.

– En annan utgångspunkt är att allt levande är skapat av en god Gud. Samtidigt framstår skapelsen som vare sig entydigt ond eller god, den är ambivalent. Liv utan död eller lidande är inte möjligt i det slags universum vi lever i, det har vetenskapen lärt oss, säger Grantén.

Berättelsen i 1 Mosebok handlar om hur mänskligheten förstår sina villkor genom att föra en dialog med Gud som vill ha ett evigt samtal med alla.

– Arvsynd kan förstås som att människor inte vill tala med Gud, att vi vänder oss bort, att vi blir inkrökta i oss själva.

Arvsynd och evolution
Går det att förlika/ försona läran om arvsynden med evolutionsbiologin och läran om det naturliga urvalet?

– Om 1 Moseboken nu inte berättar människans urhistoria får teologin förhålla sig till den historia vi känner till. Det finns en sådan historia i evolutionsbiologin, som också säger mycket om villkoren för den mänskliga existensen, säger Grantén.

Evolutionen är en process utan mål och mening, men den medger att människan har en särskild ställning, som art. Så evolutionsbiologisk vetenskap går att förena med tron på Gud som skapare.

– Men tron på Gud som en god skapare utmanas av allt det lidande och död som inryms i det naturliga urvalet – att endast de bäst anpassade överlever och för sina arvsanlag vidare.
Levande varelser ser på olika sätt till att just deras arvsanlag förs vidare, något som fått biologer att tala om ”själviskhet” i relation till naturligt urval. Och att alltid värna om sitt eget har slående likheter med hur arvsynd beskrivs.

– Båda dessa beskrivningar knyter an till villkoren för mänsklig existens. Men det finns också skillnader. Där arvsyndsläran endast är en inledning till Kristus frälsningsgärning, saknar evolutionen en väg ut, en befrielse, säger Grantén.

Man kan närma sig frågan om hur en god Gud kan närvara i en värld som utvecklats via evolutionen genom att använda det som Luther kallade korsets teologi. Genom att betrakta både skapelsen och historien via korset och Kristus lidande och död, finner vi Guds närvaro i det svåraste samtidigt som vi har löftet om nytt liv i en ny skapelse.

– Korset utmanar människor att tro på, att lita på Guds godhet och nåd, även när den är fördold. Och det utmanar oss att överge själviskheten för att leva för andra, som Kristus gjorde.

Att tala om synd i dag

Hur kan vi tala om synden på vår tids språk och vår tids människor, utan att förminska ordets traditionella betydelse?

– Det ord Luther själv knöt till arvsynden var ordet ”otro”. Då menade han att syndens innehåll är att människor inte litar på Gud och Guds godhet. Själv använder jag ordet ”misstro”, för att uttrycka just den dimensionen. Jag tycker att det är bra, eftersom man misstror någon, det är ett ord som har med en relation att göra, säger Grantén
Synd är i luthersk tradition just ett relationellt begrepp, som hör ihop med det eviga samtalet med Gud, det som vi människor är skapade för, som Luther beskriver det i sin kommentar till 1 Mosebok.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15