Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

Opera och folkvisor på inmarsch

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna.
9.6.2013 kl. 12:00
Kimito kyrka gapar tom och det enda ljud som hörs när vi vandrar runt bland bänkarna är eftermiddagsregnet som smattrar mot fönsterrutorna. Den 7 juli kommer kyrkan däremot att vara full av dramatisk sång och musik när Jyrki Linjamaas kyrkoopera ”Die Geburt des Täufers” (Johannes Döparens födelse) uppförs i samband med Kimitoöns Musikfestspel. Operan är ett beställningsverk och dess uruppförande skedde under Carinthischer Sommer-musikfestspelen i Österrike 2010.

Marianne ”Mimi” Sundroos, kantor i Kimitoöns församling och medlem i musikfestspelens styrelse, var genast exalterad när kyrkooperan kom på tal.

– Min spontana reaktion var: Ja, ja, absolut! skrattar Sundroos.
 
Kyrkooperans händelseförlopp baserar sig främst på början av Lukasevangeliet, dessutom finns det inslag av några psaltarpsalmer och Höga visan.

Antti Kuokkanen, kaplan i Kimitoöns församling, anser att Lukasevangeliet ger en bra grund för operans intrig.

– Eftersom evangelisten Lukas också skrev till icke-judar är hans texter väldigt förklarande. Dessutom är han en god berättare.

Intrigen kretsar kring Sakarias och hans ofruktsamma fru Elisabeths längtan efter ett barn och ängeln Gabriels löfte om en son. Operan följer i stora drag evangelietexten men Linjamaa har tagit sig en viss konstnärlig frihet när han behandlat materialet. På sina håll har det varit absolut nödvändigt:

– Enligt Lukas gjorde Gud Sakarias dövstum, men man kan man ju omöjligt sjunga om man inte kan tala! Så Sakarias får behålla sin röst, berättar Sundroos.

Bro mellan publiken och operan
Linjamaa har själv berättat att det var en ganska speciell erfarenhet att under ett helt år tillbringa nästan hela sin arbetstid med texter ur Bibeln. Då man använder så mycket tid i sällskap med så rika och djupa texter märker man att texterna börjar undervisa en.
De avslöjar människans lott: De visar både på livets smärtpunkter och villfarelser samt på de överraskande möjligheter som nåden erbjuder, menar Linjamaa.

Kimitoöns församling kommer efter uppförandet att hålla en kort aftongudstjänst under temat ”I Johannes Döparens fotspår” där Sundroos och Kuokkanen fungerar som kantor respektive predikant. Dessutom medverkar en baryton och en cellist. Mellan operan och gudstjänsten bjuds det också på kyrkkaffe.

Att hänga med i en tyskspråkig opera är inte det lättaste, men för att underlätta upplevelsen för åskådarna ordnas det före operan en presentation i församlingshemmet. Där ska Linjamaa personligen presentera operans innehåll.

– Jag ser det som min viktigaste uppgift att på förhand försöka bygga en bro mellan publiken och operan, säger Sundroos och tipsar att det kan vara till stor hjälp att bekanta sig med Lukasevangeliet på förhand.

Sundroos hoppas att också församlingsaktiva utanför ön ska hitta till evenemanget.

– Min vision är att olika församlingar kunde organisera utfärdsresor till Kimito så att vi tillsammans får ta del av upplevelsen. Musikfestspelens verksamhetsledare Jukka Mäkelä har skickat ut information till församlingar så jag hoppas folk nappar på tråden!

Premiär för folkvisegudstjänst

Operauppförandet är inte det enda spännande som händer i musikväg på Kimitoön under sommaren. Den 4 augusti blir det nämligen ”världspremiär” för den finlandssvenska folkvisegudstjänsten i Västanfjärds gamla kyrka.

Under förra vårens musikevenemang Kirkkomusiikkijuhlat i Jyväskylä fick Sundroos vara med om en gudstjänst där man ersatt psalmerna med traditionella folkvisor. Hon blev så inspirerad att hon beslöt att ta konceptet hem till Kimitoön.

– Efter att jag forskat i saken kunde jag konstatera att folkvisemässan firats redan sedan 2005 i finskspråkiga församlingar. Jag blev förvånad när jag märkte att det inte gjorts en finlandssvensk version.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Axel Vikström



Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Korsholms svenska församling har valt Mats Björklund till ny kyrkoherde i ett ytterst jämnt val. Björklund fick tolv röster flera än motkandidaten Camilla Svevar. 31.1.2021 kl. 19:36

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

globalt. Itohan Okundaye, tidigare människohandelsoffer och asylsökande med många avslag, har blivit invald i ett råd som lyder under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hon är den enda finländska representanten. – Jag har drömt om att få jobba med de här frågorna globalt, säger hon. 29.1.2021 kl. 11:36

ungdomens kyrkodagar . Ungdomens kyrkodagar (UK) sammanträdde på distans och talade uppsökande ungdomsarbete och polarisering. Arrangörerna hoppas det var sista gången dagarna hålls helt online – men kanske en hybridversion skulle vara något för framtiden? 29.1.2021 kl. 11:00

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39