Kari Nars är pessimistisk vad gäller välfärdssamhällets framtid (FOTO: Johan Sandberg)

Lagom pengar ger den största lyckan

Lite mer pengar ger lite mer lycka. Men ger mycket mer pengar mycket mer lycka? Det fick finlandssvenska ungdomar tugga på förra veckan.
21.2.2013 kl. 15:58
I fredagens modersmålsskrivningar kunde abiturienterna analysera ekonomisten Kari Nars teorier om ”pengar och lycka” i en textkompetensuppgift baserad på hans bok med samma titel.
Tre dagar senare talade författaren om samma sak i själva syltfabriken, inför en ung penningintresserad publik i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Arrangörer var den kristna organisationen Veritas Forum Finland och Helsingfors Studentmission.

Kari Nars är själv övertygad om att lycka inte kan maximeras med hjälp av mer pengar.

– Se på USA, världens rikaste nation. Mellan år 1950 och 1990 har dess befolkning blivit allt olyckligare, exemplifierar han.

Bra, bättre, tja
Samma tendens går igen i individens ekonomi.

– De som är verkligt fattiga blir märkbart lyckligare om de får mer pengar i den situationen, poängterar Nars och illustrerar det med kurvor som skjuter rakt i höjden. Men någonstans vid en årsinkomst på 70 000 dollar (ung. 50 000 euro) planar kurvan ut. Det blir inte så mycket ”mer” lycka av mer pengar. Det här ser ekonomie doktorn och politices licentiaten som en förbisedd sanning.

– Visa mig en enda bok i makroekonomi som nämner ordet lycka! Jag har nämligen ännu inte läst någon sådan, säger han till sin publik.
Enligt Kari Nars talar ekonomerna istället om utility eller nytta.

– Dumheter! Vad handlar livet om annat än just lycka, utbrister Kari Nars.

Enligt honom finns den i bemärkelsen den korta sensation någon kan känna inför blicken hos ett nyfött barn eller musiken i Sibelius femte symfoni.

– Men lyckan är också en mätbar tillfredsställelse i livet. Då handlar det om några få områden: familj, vänner, jobb och hälsa.
De nordiska välfärdssamhällena har toppat den här sortens lycka. Men Kari Nars  är pessimistisk när det gäller det samhällets framtid:

– Att kvartalsekonomin fungerar bygger på att många människor slås ut. Det att det här tänkande alltmer vinner insteg kommer att förorsaka en mycket hård kollision mellan det nordiska välfärdssamhället och de krav kvartalsekonomin ställer.

Hur pass hårt den kan slå kan den ekonomiska krisen på nittiotalet ge en fingervisning om.

– Då hade vi en djup svacka i den finländska lyckan. Välmåendet har gått uppåt, men har inte nått upp till samma nivå som det var innan krisen, menar Kari Nars.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23