Enkät om finländarnas tro: 
Den blomstertid hör fortfarande till vårfesten

En stor majoritet av finländarna är positivt inställda till att kristna kulturdrag syns i våra skolor. 15.5.2012 kl. 15:17
Majoriteten anser att psalmen Den blomstertid hör till vårfesten i skolan och ett kristet program till julfesten. Det framgår av en enkät som Kyrkans forskningscentral har låtit göra. Enkäten utfördes i november 2011 och frågorna gällde samarbetet mellan kyrkan och staten på flera områden. I enkäten deltog närmare 5 000 personer.
Av dem som deltog i enkäten var 84 procent mycket eller rätt så positivt inställda till att psalmen Den blomstertid sjungs på vårfesten i skolan. Nästan tre fjärdedelar var också positivt inställda till kristet program på skolans julfest. Endast fyra procent av finländarna är negativt inställda till Den blomstertid. En tiondedel vill inte ha kristet program på skolans julfest.
Mer än 60 procent av enkätsvaren signalerade också en positiv inställning till religionsundervisningen i skolan. Ungefär 20 procent uppgav att de är negativt inställda till den saken.

Kvinnor mer för religion i skolan än män
Enligt enkäten är kvinnor mer positivt inställda än män till frågor som handlade om att hålla religionen framme i skolan. Av kvinnorna ansåg 69 procent att religionsundervisningen i skolan är något positivt, medan motsvarande siffra bland männen var endast 54 procent. Av kvinnorna var 77 procent positiva till kristet program på julfesten och 88 procent vill att Den blomstertid sjungs på vårfesten. Den positiva inställningen ökade i äldre åldersgrupper och i glesbygden. Utbildningsnivån påverkade däremot inte attityderna nämnvärt.
Mycket positivt förhåller man sig också till det arbete som fängelsepräster utför i fängelser och militärprästernas arbete inom försvarsmakten. Så gott som fyra av fem finländare är positivt inställd till fängelsepräster, visar enkäten, medan endast fyra procent är negativt inställda. Ungefär tre femtedelar är också positiva till riksdagens öppningsgudstjänst. Även i de här frågorna var kvinnor, äldre människor samt personer som bor i glesbygden mest positiva.

Finländarnas gudstro har minskat
Trots att inställningen till kyrkan är positiv är tron på det som kristendom lär svagare än förr. Av finländarna uppgav en dryg fjärdedel (27 %) att de tror på kristendomens Gud. Jämfört med den enkät som gjordes 2007 har andelen minskat med tio procentenheter. Mer än en femtedel av finländarna (21 %) uppgav i sin tur att de inte tror på Guds existens. Andelen icke-troende är större än någonsin.
En knapp fjärdedel (23 %) uppger sig tro på Gud på något annat sätt än kyrkan lär medan ungefär var sjätte finländare (17 %) är osäker på sin gudstro. Dessutom uppgav sju procent att de tvivlar på Guds existens. Fem procent av respondenterna ville inte uppge var de står i frågan.

Enkäten undersökte också hur finländarna ställer sig till centrala kristna lärosatser, som Jesu jungfrufödsel, gudomlighet, uppståndelse från de döda och återkomst. På de här punkterna kan man se en väldigt tydlig nedgång jämfört med den enkät som gjordes 2007. År 2007 uppgav cirka 63 procent att läran om Jesus som Guds Son är minst sannolik medan motsvarande siffra år 2011 var nere i 41 procent. Även i fråga om Jesu uppståndelse, jungfrufödsel och återkomst visade enkätsvaren på en tydlig nedgång jämfört med den föregående enkäten.


Kyrklig Tidningstjänst



kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24