När religiös light blir normen

Ledare. Religiös ska man vara lagom hos oss. Det är slutsatsen om man hårddrar den färska undersökning från Kyrkans forskningscentral som publicerades häromveckan. 8.9.2011 kl. 00:00

Den bygger på en omfattande internationell studie, och kanske något förvånande visar det sig att just finländarna – med sina höga konfirmandsiffror och fortfarande över fyra miljoner medlemmar i kyrkan – är mest skeptiska till religion som blir ”för allvarlig”. Fyra av fem finländare är kritiska mot stark religiositet – oberoende av vilken religion det gäller.

Det här är ännu en av yttringarna för den välkända nordiska religionsparadoxen ”belonging but not believing”, att höra till kyrkan men inte omfatta dess tro.
Samtidigt är det oroväckande att attityderna är så hårda. Det finns nämligen strömningar som gärna freakförklarar de troende, religiösa, gudkära – ja, vilket epitet de än får är markeringen tydlig. Det sker trots att det i största delen av världen är mer naturligt än onaturligt att faktiskt bekänna sig till den tro man tillhör. Internationellt sett har tro en betydelse, och ofta också ett positivt värde.

Tumkänslan säger att klimatet dessutom har hårdnat under de senaste fem åren. I triviallistorna över tio-i-topp orsaker till vad som gör en illa omtyckt på jobbet finns ofta religiösa vanor med.
Barn från familjer med uttalad kristen livssyn har det ofta knepigt i skolor och bland vänner. I de allra hårdaste miljöerna tvingas de rentav ibland moderera sina liv utåt så att värderingar, föräldrarnas yrke eller familjens kyrkliga engagemang inte blir allmänt känt.
Mer än en förälder ställs också inför frågan om den kristna fostran man tror på också leder till att man fostrar sina barn till utanförskap. Vilkendera ska man i så fall överge? Värdegrunden? Chansen till en bra social position?

Kampen om positioner börjar nämligen tidigt och utslagningen är hård. En av måttstockarna är pengar. För ett tag sedan gjorde Helsingin Sanomat en artikel där de frågade barn i de lägre skolåren vad som gjorde någon impopulär. Svaren var naket rättframma: ”Hon är en loser för att hon är fattig.”
Men till det som ger negativt utslag på mätaren hör också sådant som kyrksamhet och kristet engagemang.

Det finns redan nu röster som menar att föräldrar inte borde ha rätt att föra vidare sin tro till sina barn, att barnen själva ska få välja.
Det senare är ändå en självklarhet också för de allra flesta kristna/troende/religiösa och gudkära föräldrar, fastän deras fostran genomsyras av deras egen övertygelse. De flesta av dem utgår från att de delar med sig av det de själva tror på, fullt medvetna om att barnet en dag självt kan välja helt andra vägar.

Att utifrån göra intrång på familjens värdegrund och förvandla den till ett konstlat värdevakuum är ett ultrarationalistiskt sätt att betrakta världen.
I samma veva som man kräver tolerans för rätten att välja eller avstå från religioner är det också på sin plats att efterlysa respekt för rätten att också tro på och utöva en sådan.
Den färska undersökningen visar skrämmande tendenser på att så inte är fallet hos oss.
May Wikström



RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00