Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Församlingarna i Lovisanejden,Nykarleby, Vasa, Esbo ochHelsingfors hör till förlorarna i reformendå kyrkans andel av samfundsskattenersätts med statsbudgeterade medel. 8.1.2015 kl. 09:56

Eva och Adam fördrevs ur lustgården, bort från Guds gemenskap. Kidnapparen lämnar fången allena i sin cell eftersom ensamhetens börda är den tyngsta att bära. För cancerspecialisten och överläkaren, Peter Strang, är det oerhört viktigt att de svårt sjuka inte lämnas ensamma när de står inför döden. 7.1.2015 kl. 15:52

äta tillsammans. Äta tillsammans. Kyrkpressens nya matserie ska bjuda på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. 2.1.2015 kl. 00:00

andakt. ”Personlig andakt” låter fromt och kanske lite pretentiöst. Men det handlar sist och slutligen om något mycket enkelt och naturligt. Andakt är ordet för den metod vi använder för att kunna leva nära Gud. 29.12.2014 kl. 11:37

Även om det gått tio år sedan flodvågen dödade 280 000 människor och ödelade stora delar av stränderna runt Indiska oceanen har rädslan för att katastrofen ska upprepas inte lagt sig. 23.12.2014 kl. 08:25

När han sätter sig ner vid pianot och böjar spela räknar Stefan Jansson med den helige Andes inspiration. Jag försöker hela tiden ha en öppen kanal uppåt, säger han. 22.12.2014 kl. 15:41

jul. Kyrkpressens redaktion efterlyste läsarnas starkaste julminnen. Här kan du läsa alla de både glimrande och hjärskärande berättelserna! 18.12.2014 kl. 00:00

samtalstjänst. Samtalstjänsten och nätjouren håller öppet under julhelgen. På svenska kan man ringa mellan klockan 20-24 varje dag. 22.12.2014 kl. 12:23

Ärkebiskop Kari Mäkinen mediterar kring en renässansmålning och kyrkans uppgift att finnas mitt i allt som sker - både utmaningar och hopplöshetskänsla. 19.12.2014 kl. 07:00

nina wredlund. En utredning efter misstanke om övergrepp ska ha gjorts redan på 1970-talet i Esbo svenska församling. 18.12.2014 kl. 15:07

julia korkman. Trots att den man som misstänks för övergrepp mot närmare tio unga flickor i Esbo svenska församling på 70- till 90-talet nekar till anklagelserna, framför han nu sin ursäkt ”till de personer som upplever att han skadat dem”. 18.12.2014 kl. 13:42

sexuella övergrepp. Åtta personer vittnar om övergrepp av den tidigare ungdomsledaren i Esbo svenska församling. Ett av fallen på 90-talet uppgetts ha lett till graviditet och abort, då offret var 17 år. 18.12.2014 kl. 13:15

nina wredlund sexuella övergrepp. Nu har den utredning gällande misstankar om sexuella övergrepp inom ramen för Esbo svenska församlings verksamhet från 1970 till 1990-talet offentliggjorts. 18.12.2014 kl. 12:20

På många kakao-odlingar används barnarbete och vuxna som arbetar för rena svältlöner. I vissa områden hotar produktionen av kakao den ekologiska diversiteten och mångfalden i naturen. Produktionssätten är i många fall inte baserade på en hållbar ekologisk strategi. 18.12.2014 kl. 08:51

Finska Missionssällskapet efterlyser internationellt humanitärt engagemang för situationen i Pakistan. 17.12.2014 kl. 10:10

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27