Ärkebiskop Kari Mäkinen.

Ärkebiskopen tror på den sänkta blicken

Ärkebiskop Kari Mäkinen mediterar kring en renässansmålning och kyrkans uppgift att finnas mitt i allt som sker - både utmaningar och hopplöshetskänsla. 19.12.2014 kl. 07:00
Kari Mäkinen stötte på Folkräkningen i Betlehem av den flamländske renässansmålaren Pieter Brueghel (d.ä.) för flera år sedan och blev förtjust.
– Den handlar om hur Gud i Kristus talar till oss på vår egen nivå. Inte ovanifrån, inte från maktens centrum. Det hänger också samman med hela reformationens grundtanke. Den som inte sänker blicken, till det som sker i mitten av allt som händer, upptäcker det inte, säger han.
Den havande jungfru Maria bär in Kristus i de fullt upptagna människornas vardag.
– Utan detta saknar hela målningen betydelse. Han som vilar i Marias mage är dess hela centrum. Han är på väg in i folkets liv, samtidigt som de fortsätter att syssla med sina vardagliga sysslor, kommenterar Mäkinen.
Enligt honom utmanar målningen betraktaren till ett särskilt seende. Han kallar det ”den sänkta blicken” eller ”reformationens seende”.

Med tanke på det tumult som uppstod efter riksdagens ja till äktenskapslagsreformen och de många som lämnade kyrkan i december – tycker du att det finns något i den som är aktuellt också nu?

– Reformationens seende är fortfarande viktigt, det att Kristus inte väljer vem han rör sig bland. Det spännande i målningen är att det finns så oändligt många människor med på den, närmare två hundra, och att de uppvisar en så stor mångfald. Det råder ingen ordning över hopen – de marscherar inte i takt. Vi grips lätt av rädsla över att tappa kontrollen. Även då får vi lita på att reformationens blick håller: Det är Kristus som ger sammanhanget dess betydelse.

Dina uttalanden om äktenskapslagstiftningen har väckt stark kritik. Vad ska/får en ärkebiskop säga?

– Jag kan inte tänka så – en utgångspunkt som slår fast vad man får eller inte får säga sätter bojor på folk. Däremot måste ärkebiskopen – och de andra biskoparna om man utgår från herdetanken – tala ansvarsfullt. Ibland gäller det för herden att vara den som går längst fram, ibland att vara den som går längst bak och ser till dem som blivit efter. Ibland handlar det om att gå mitt i hopen.

Vilken position är det som har varit aktuell nu?
– Lite av alla tre. Det som lyfts fram tydligast i medierna är när herden går ”längst fram ” och ”längst bak”. Då kan det uppstå en oro över att ”är han nu inte alls med oss?”. Men jag vill säga att jag har försökt se till hela hopen.
På frågan om hur det känns att ta emot massiv kritik konstaterar Kari Mäkinen att det inte bara har kommit negativa reaktioner, han har också fått ta emot tack.
– Det handlar snarast om att en biskop måste ta emot många känslor, erfarenheter och synpunkter. Att jag har fått göra det visar att frågan handlar om något med stor betydelse för många. En del har talat om hur de känner sig befriade, andra känner osäkerhet, förvirring eller rädsla. I det här skeendet har vi, bland dem jag, varit tvungna att ta emot alla slags reaktioner. Då kan man inte säga att någon känsla är rätt eller fel. Visst har jag mitt i allsammans tänkt på Paulus ord om att gråta med dem som gråter och glädjas med dem som är glada.

Läs mer om ärkebiskopens tankar kring folkkyrkan, hur man ska våga hoppas i ett flöde av negativa nyheter och hans särskilda hälsning till alla svenska Kyrkpressenläsare i julnumret av papperstidningen!
May Wikström



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54