Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Finska Missionssällskapet efterlyser internationellt humanitärt engagemang för situationen i Pakistan. 17.12.2014 kl. 10:10

Ekenäs. Under hösten har församlingarna i Ekenäs delat ut mat till hjälpbehövande. 16.12.2014 kl. 00:00

göran stenlund. Biskop Björn Vikström överräckte kyrkans förtjänstteckan till Göran Stenlund i Närpes kyrka på luciadagen. 15.12.2014 kl. 13:04

Margareta Puiras. – Jag vill tillbaka till församlingsarbete. Jag fyller 60 nästa år och har inte så många år kvar i tjänst. 15.12.2014 kl. 13:01

De har gått igenom en process som varit både gripande och berörande. Genom att översätta boken Maijan tarina till svenska har Sven och Sola Mäenpää bearbetat sina tankar kring de svåra händelserna i sin församling i Skutnäs för fyra år sedan. 10.12.2014 kl. 09:59

utskrivningar. Medlemmarna ska förändra kyrkan, tycker Muluken Cederborg. 9.12.2014 kl. 08:00

Krigets spår syns fortfarande. I dag söker barn sina förlorade fäder bland annat i breven från fronten. 3.12.2014 kl. 15:50

Ärkebiskop Kari Mäkinen kommer att bli tilldelad Storkorset av Finlands Lejons orden på självständighetsdagen. 3.12.2014 kl. 13:37

gunnar särs. Bort med det stereotypa, in med det vackra. Så önskar Gunnar Särs att gudstjänsten fick formas. 3.12.2014 kl. 00:00

Estlands evangelisk-lutherska kyrka har fått en ny ärkebiskop, Urmas Viilma. 1.12.2014 kl. 13:27

könsneutral äktenskapslag. – Kyrkan behöver tid att förhålla sig till den nya situationen, säger biskop Björn Vikström. Riksdagens beslut i fredags innebär att äktenskapslagstiftningen år 2017 kommer att avvika från kyrkans definition av äktenskapet. 1.12.2014 kl. 10:41

Kari Mäkinen. När det blev klart att riksdagen röstade för den könsneutrala äktenskapslagen uttryckte ärkebiskop Kari Mäkinen sin tacksamhet till dem som jobbat för medborgarinitiativet och deltagit i diskussionen på olika sätt. 28.11.2014 kl. 13:53

psalmbokstillägget. Kyrkpressen publicerar här alla de 150 förslagen till det psalmbokstillägg som förväntas kunna tas i bruk i församlingarna om två år. 26.11.2014 kl. 11:45

Lite av en äventyrare är han nog, Aatto Lamminpää. I stället för den Transsibiriska järnvägen tar han den Transit-Sibiriska landsvägen och kör den 6 000 kilometer långa vägen till Sibirien. Med sin Ford Transit, årsmodell 1989. 26.11.2014 kl. 11:25

Tyska kyrkan Tyska församlingen Deutsche kirche . Eget dagis, lånad präst och medlemmar över hela landet, det är några av hemligheterna bakom Tyska församlingens starka gemenskap. 26.11.2014 kl. 00:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26