En unik torsdagsgemenskap med drag

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen.
Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen.
3.6.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I dag stiger jag med tacksam ödmjukhet in på dess redaktion, väl medveten om att denna till synes självklarhet är alldeles unik: i Svenskfinland, i Finland, i Norden – i världen. Det är ofattbart att det bland en befolkningsgrupp på drygt 280 000 utkommer en tidning som varje vecka går till 113 000 hem. Kyrkpressen är en viktig del av den finlandssvenska identiteten, en bit av vardag och helg på svenska och det vill vi fortsätta vara.

Att du just nu håller tidningen i din hand har du med stor sannolikhet din församling att tacka för. I dag prenumererar en imponerande majoritet av stiftets församlingar på Kyrkpressen till sina medlemmar.
En rad finska församlingar med svensk minoritet har också funnit det viktigt att ge sina svenska medlemmar en kontaktlänk till sin kyrka på deras modersmål.

Kyrkpressen är ett viktigt fönster för de svenska medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den ger delaktighet och sammanhang till läsare som läsare, oberoende av hur flitigt de nöter kyrkbänkarna.
Kyrkpressen är en bekräftelse på ens tillhörighet och som sådan omvittnat betydelsefull för många. Därför är det också viktigt att Kyrkpressen korrekt och relevant speglar det som händer i kyrkan som helhet och i församlingarna, särskilt i Borgå stift. Det är juste mot såväl medlemmarna, som församlingarna, dess anställda och aktiva lekmän.

Men fönstret kan fungera också som en ventil och ett luftintag. Den friskheten mår kyrkan bra av.
Det är i sin säregna position som en tidning utan organisatoriska bindningar till stiftets eller kyrkans ledning som Kyrkpressen deklarerar sitt slitstarka: ”För ordets frihet och det Ord som frigör”. Här kommer journalistens hantverk och etiska regler in som den pelare tidningens redaktion professionellt alltjämt måste luta sig mot, i stiltje som i blåst.
Det som tål en öppen granskning och debatt är oftast av hållbart virke, så länge viljan inte enbart handlar om att riva ner och förstöra.  I den goda debatten och den goda växelverkan utkristalliserar sig kärnan i det som egentligen så att säga är meningen med föreningen. Det är när rösterna tystnat som det verkligen finns anledning att känna sig förtvivlad.
 Men ett allt viktigare kritiskt granskande uppdrag också för Kyrkpressen är att lyfta fram dem i vårt samhälle som idag faller igenom när takten och kraven ökar samtidigt som resurserna krymper.
Här sällar sig tidningen till andra seriösa medier, men med en uttalad kristen värdegrund i botten. Och återigen är det här som kärnan prövas, när tro ska styra handlande.

Sist men inte minst. Väl förankrad i kristen tro ska Kyrkpressen alltid rättframt ge utrymme åt att spegla det existentiella som möter varje människa. Det vill vi göra i olika former och journalistiska genrer.
I såväl papperstidningen som på nätet ska det vara naturligt för läsarna att möta människor som berättar om hur det svåra och det fantastiska de mött i livet berört dem djupt på de områden som är gemensamma för de flesta av oss vare sig det handlar om tro – eller tvivel.

I galleriet av dessa ansikten kommer Kyrkpressen varken nu eller i fortsättningen att väja för det som det hela handlar om, mötet med det ansikte som synliggör Gud själv. Jesus från Nasaret, Kristus.

May Wikström



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34