Utbildning för förebedjare i Jakobstad

Kyrka. Organisationen Healing Rooms upprätthåller bönekliniker på tjugotre platser runt om i Finland. Nu ser det ut som om den första bönekliniken på svenska kommer att uppstå i Jakobstad. 22.5.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Matti Harinen, Markku Laitinen och Susanne Latitinen är förebedjare inom Healing Rooms. De får ofa rapporter om att Gud svarat på böner.

Den bedömningen gör kaplan Boris Salo i Jakobstads svenska församling efter att Healing Rooms hållit sin första utbildning på svenska i staden. Fyrtio förebedjare från olika församlingar deltog i den tvåspråkiga kursen. Inom kort ska kursdeltagarna samlas för att ta ställning till bönekliniken i Jakobstad.

Salo såg det som sin roll att vara enbart kontaktperson till föreläsarna Markku och Susanne Laitinen och organisera kursen. Paret leder organisationen i Finland.

– Healing Rooms är en plats dit vem som helst kan komma för att få förbön, säger Markku Laitinen. Det är som en böneklinik som är öppen under vissa tider per vecka och dit det ska vara låg tröskel att komma.  De olika kristna samfunden står gemensamt bakom kliniken.

– Vi ber för helande oavsett om det handlar om fysiska, andliga eller psykiska sår och sjukdomar. Vi har till och med bett för hundar, säger Susanne Laitinen.

Alla får förbön

Vem som helst får förbön på förbönskliniken. Men vem som helst får inte vara förebedjare. Först måste man gå utbildningen, alltså den kurs som hölls i Jakobstad. Nästa steg är att bli intervjuad av lokala teamledare och att man får en rekommendation av sin pastor.

– Utbildningen är nödvändig då vi kommer från olika församlingar och har olika bakgrund, säger Markku Laitinen. Idén är att skapa en gemensam ram och gemensamma spelregler inom vilka man verkar. Genom att förebedjare från flera församlingar är engagerade skapar det en trygghet.

– Utbildade förebedjare garanterar att de känner till kvalitetsnormerna. Vi står exempel inte för själavård, vi ger inga medicinska råd och vi tar inte ställning i dopfrågan och andra frågor som traditionellt delar församlingarna.
Markku och Susanne Laitinen berättar att de ständigt hör om bönesvar både i böneklinikerna och i andra kristna sammanhang.

– Healing Rooms förebedjarna är inte bättre förebedjare än övriga kristna, säger de. Någon sådan uppdelning finns inte inför Gud. Var och en ska verka på den plats där Gud ställt honom/henne. Vi uppmanar också böneklinikerns förebedjare att delta i den egna församlingen förbönsverksamhet.

Inga löften

Inom böneklinikerna ges inga löften om helande.

– Bönesvaren är på Guds ansvar. Vi gör vår del genom att be för de sjuka. Gud gör det han i sin vishet anser nödvändigt.

Läs mera i Kyrkpressen 20/2010.

Johan Sandberg



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34