Jukka Paarma blickar tillbaka

Människa. Inom kyrkan betonas skriftskolans betydelse kraftigt. För skriftskoleleven Jukka Paarma var den betydelsen konkret. Det var i skriftskolan han slutligen hittade församlingen och det kyrkliga arbete som ledde till att han nu avslutar sin karriär som ärkebiskop. 8.5.2010 kl. 00:00

– Det som syns i offentligheten är nog mycket ofta något helt annat än det jag ser och upplever, konstaterar Paarma.

Utifrån sett var det kanske inte ett så stort under att Jukka Paarma började studera teologi. Med det valet gick han nämligen i sin pappas fotspår. Men riktigt så enkelt var det inte.

– Egentligen var det tvärtom. Jag reflekterade intensivt över andra möjligheter inte minst just för att jag inte automatiskt ville gå i min pappas fotspår, berättar ärkebiskop Jukka Paarma.

En del av de yrkesalternativ som Paarma reflekterade över – mer eller mindre allvarligt – hade att göra med kroppslig kultur, alltså med idrott. Det berodde på att idrott, i synnerhet bollspel och orientering, var sådant som intresserade honom och som han aktivt ägnade sig åt.

 – En möjlighet jag tänkte på var att bli sportjournalist, en annan – som det hette på den tiden – gymnastiklärare. Ett tredje alternativ, som föll utanför den idrottsliga ramen, var att bli historielärare.

Teologi
 och vetenskap

Erfarenheterna från skriftskolan satt i alla fall djupt och under beväringstiden fattade Paarma mer eller mindre uttalat sitt beslut: han skulle bli präst. Ett steg i den riktningen var att han i armén sökte sig till militärprästutbildningen och efter avtjänad värnplikt till teologiska studier vid Helsingfors universitet.

– Under studietiden väcktes mitt intresse för den vetenskapliga sidan av teologin och i början av min prästkarriär var jag tjänstledig en tid för att arbeta som assistent.

Det centrala för Paarma var i alla fall att vara präst och uttryckligen församlingspräst. Och det blev Paarma också … till en början.

Läs mera i Kyrkpressen 18/2010.

Stig Kankkonen



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56