Barn och krig i fantasilandet Narnia

Kultur. I dag, lördag, har Wasa Teaters musikpjäs Häxan och Lejonet premiär. I teaterpjäsen Häxan och lejonet ställs både skådespelare och publik inför frågor om gott och ont. 13.3.2010 kl. 00:00

Jan Ericson

Den vita häxan Jadis (Lina Ekblad) och lejonet Aslan (Johan Fagerudd) blir pjäsens representanter för ondska och godhet.

 Kriget blir ett tema både i den verkliga världen och i den fantasivärld som pjäsens barn går in i. Att skildra kriget med dagens värderingar för nutidens unga utmanar både skådespelare och regissör.

Pjäsen baseras på C.S. Lewis klassiska fantasybok, och handlar om de fyra syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy som skickas att bo hos en släkting för att undkomma bombanfallen mot London under andra världskriget. Genom ett förtrollat klädskåp kommer de fyra barnen till Narnia, en värld befolkad av talande djur, dvärgar, fauner och andra sagoväsen. Det visar sig att människobarnen, eller sönerna av Adam och döttrarna av Eva som de kallas i Narnia, har en viktig uppgift i kampen mellan det goda och onda.

Häxan och lejonet beskrivs av många som en kristen allegori, men författaren själv skrev att den snarare är en hypotes. Med boken ville han ställa frågan – om det finns en annan värld än vår, en värld i behov av försoning, i vilken skepnad skulle Kristus då återkomma?

Parallell till krigsbarn

C. S. Lewis bok utkom 1950, och skrevs strax efter andra världskriget för en publik som själv hade upplevt tillvaron under kriget.

– För oss här i Finland blir parallellerna till våra egna krigsbarn väldigt tydliga, menar Johan Fagerudd som gör rollen som Aslan.

– Pjäsens huvudtema är de utsatta barnen. I det här fallet beror deras utsatthet på krigsutbrottet. Barn har ingen rösträtt när man fattar beslut om att gå ut i krig, utan får bara finna sig i att deras tillvaro blir helt annorlunda, förklarar pjäsens regissör Seija Metsärinne.

I Seija Metsärinnes tolkning av berättelsen leder det att barnen skickas iväg av sina föräldrar till att de skapar fantasilandet Narnia.

– Där kan de påverka sin omgivning. De gör val, tre väljer det goda och en det onda, de växer och kommer till nya insikter. Sedan återkommer de till sin egen värld – och då har ingen tid gått och inget runtom dem har förändrats.

– För vuxna innehåller pjäsen också frågan om varför vi efter 2500 år av skriven kultur fortfarande inte har kommit så långt att vi kan lösa konflikter utan krig. Dessutom hoppas jag att föräldrar som ser pjäsen ska förstå hur viktiga de är för sina barn.

Läs mera i Kyrkpressen 10/2010.

Erika Rönngård



församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Korsholms svenska församling har valt Mats Björklund till ny kyrkoherde i ett ytterst jämnt val. Björklund fick tolv röster flera än motkandidaten Camilla Svevar. 31.1.2021 kl. 19:36

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

globalt. Itohan Okundaye, tidigare människohandelsoffer och asylsökande med många avslag, har blivit invald i ett råd som lyder under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hon är den enda finländska representanten. – Jag har drömt om att få jobba med de här frågorna globalt, säger hon. 29.1.2021 kl. 11:36

ungdomens kyrkodagar . Ungdomens kyrkodagar (UK) sammanträdde på distans och talade uppsökande ungdomsarbete och polarisering. Arrangörerna hoppas det var sista gången dagarna hålls helt online – men kanske en hybridversion skulle vara något för framtiden? 29.1.2021 kl. 11:00

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00