Statistiken saknar moral

Ledare. År 2008 gjordes enligt preliminära uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd 10 230 aborter, det vill säga 8,7 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–49 år. Detta är cirka 310 aborter  färre än 2007, vilket innebär en minskning med tre procent. 5.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Antalet aborter har minskat ganska jämnt under de senaste åren. År 2004 utfördes ännu 11 165 aborter. Minskningen beror i huvudsak på att antalet aborter i åldrarna under 20 år minskat tydligt.

Ändå görs alltså fortfarande cirka 28 aborter varje dag i Finland.

För att fortsätta med lite statistik.

Antalet socialrelaterade aborter ökade fortfarande 2008 och utgjorde 91 procent av totalantalet. Andra vanliga indikationer var ålder under 17 år (4,9 procent) eller över 40 år (3,7 procent) och fyra tidigare förlossningar (1,9 procent).

Av aborterna utfördes endast 0,4 procent på medicinsk indikation, det vill säga till följd av sjukdom, kroppslyte eller svaghet som kan medföra fara för kvinnans liv eller hälsa.

Antalet aborter på grund av möjlig eller konstaterad fosterskada utgjorde 2,8 procent av alla aborter.

Statistik är kanske som sådan en mer eller mindre exakt vetenskap, men det gäller inte tolkningarna och slutsatserna av statistiken. Och vad kanske värre är: statistiken säger absolut ingenting om hur det borde vara. Den saknar den moraliska dimensionen.

I denna mening är statistik ett utmärkt exempel på det som brukas kallas Humes giljotin. Enligt Hume är det nämligen omöjligt att på basen av hur något är säga hur något borde vara.

Humes giljotin gäller också abortstatistiken. Därför blir en abortdiskussion relevant först om den primärt fokuserar på annat än siffror. Den bör till exempel fokusera på orsaker och motiveringar, på varför siffrorna ser ut som de ser ut.

Det viktigaste är ju inte siffrorna i sig, utan verkligheten bakom dem. Rimligtvis borde man med hjälp av analyser kunna åtgärda åtminstone en del av inte minst de sociala orsakerna till aborter.

För att det ska finnas ett intresse att gå bakom abortsiffrorna måste man förstås anse att abort allmänt taget är något icke önskvärt, något som i möjligaste mån bör undvikas och endast vara en sista utväg.

Om man är överens om den saken blir det aktuellt att diskutera med vilka motiveringar abort kan göras. Alltså med vilka motiveringar en graviditet kan avbrytas artificiellt.

En av de absolut största frågor vi då ställs inför är om abort borde få användas för att säga nej till ett liv som man vet att inte medicinskt är perfekt enligt normer och standarder som inte heller de är perfekta.

Eller för att uttrycka det mera provokativt: kan abort få användas för att välja bort individer som har sådana konstaterbara egenskaper som vi betecknar som på ett eller annat sätt avvikande? Är det säkert att vi då väljer rätt?

Svarar vi ja på frågorna öppnar vi Pandoras ask och vet inte vad som kommer ut. Allt blir ju då mer eller mindre beroende dels av vad vi väljer att beteckna som avvikande och vilka avvikelser vi i framtiden kan upptäcka och bokföra.

Också i detta fall visar historien att praktiskt taget allt är möjligt och att människan är kapabel till de mest bestialiska dåd i normalitetens och abnormalitetens namn. Historien visar också att det mesta i den vägen kan motiveras vetenskapligt och rationellt.

Det avgörande är vad vi väljer att beteckna som odugligt, som något som kan sorteras bort.

I en debattartikel i den svenska tidningen Dagen påminns läsarna om att nästan 100 procent av foster med Downs syndrom aborteras i Danmark.

Skribenterna fortsätter: ”Vilken är nästa grupp som ska fösas ut ur samhället? Ja, den frågan kan bara besvaras med hur snabbt vi på ett enkelt och någorlunda säkert sätt kan diagnostisera avvikelser från det ”normala”. Vi är på ett brant sluttande plan. När bara A-barn föds blir det svårt också för alla dem som senare i livet får ett funktionshinder eller drabbas av sjukdom. Även friska förlorar på ett samhälle som enbart välkomnar perfekta individer.”

Gud bevare oss – bokstavligt talat – för en sådan utveckling.

Stig Kankkonen



vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20

Förändring. Brenda Serralde Luna föddes i Mexico City men bor i Borgå. Hon har upplevt en jordbävning, plötslig fattigdom och stor kärlek. Det svåraste var när hon förlorade sin mamma. 15.10.2020 kl. 15:33

Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04

teater. När Josefin Silén står på musikalscenen i Mary Poppins gestalt är hon sval, lätt bitsk och värdig. Men i verkliga livet har hon insett att det är fruktansvärt tråkigt att alltid vara cool och stark. 14.10.2020 kl. 18:20

val. Inom utsatt tid har den ledigförklarade kaplanstjänsten i Pedersöre församling sökts av två personer. 14.10.2020 kl. 17:18

restriktioner. Offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med fler än tio personer är förbjudna i Vasa sjukvårdsdistrikt till slutet av oktober. Församlingarna följer samma direktiv. Tre kyrkoherdar vittnar om en viss coronavana – men också om coronatrötthet. 14.10.2020 kl. 13:58

Kyrkpressen. Veckans nummer av Kyrkpressen innehåller två mindre förändringar. Den ena är estetiskt och den andra är kopplad till formatet. 13.10.2020 kl. 16:20

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

konfirmandarbete. Under sommaren har unga haft roligt och känt sig trygga i skriftskolan. Det här framgår av en enkät som 16 000 ungdomar svarat på. De unga gav skriftskolan det nationella skolvitsordet 9-. 8.10.2020 kl. 16:24

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38