Orsak till glädje och oro

Ledare. Senaste vecka höll stiftsfullmäktige sitt möte i Tammerfors och i Seinäjoki presenterades en omfattande internationell undersökning om skriftskolarbetet i sju europeiska länder, däribland Finland.
15.10.2009 kl. 00:00
Det gemensamma för de båda tillställningarna var att de klart visade att det i såväl Borgå stift som Finlands evangelisk-lutherska kyrka finns orsak både till glädje och till oro.

En generell sammanfattning kunde kanske vara att det är tämligen bra nu, men framtiden är långt ifrån trygg.
Mänskligt sett.
För det är ju som biskop Gustav Björkstrand underströk som avslutning på sin framställning i Tammerfors: Kyrkan är Kristi kyrka – därför består den till tidens slut. Problemet är att samma visshet inte med nödvändighet gäller vår synliga, organisatoriska kyrka eller vår skriftskola.

De positiva elementen för Borgå stift är många. Här är några som biskopen lyfte fram:
Tillhörighet: 89,1% (Borgå stift) 81,7% (helhetskyrkan)
Konfirmation: 92,0% (Borgå stift) 88,5% (helhetskyrkan)
Dop: 90,1% (Borgå stift) 84,0% (helhetskyrkan)
Högmässa: 4,1% (Borgå stift) 3,1% (helhetskyrkan)
Till detta kunde han ytterligare foga att färre träder ur kyrkan i Borgå stift än i landet i övrigt och att även unga är mer kyrkotrogna.

Förenklat sagt kan man säga att det som gäller det allmänna för förhållandet mellan Borgå stift och resten av vår kyrka också gäller skriftskoljämförelsen mellan vår kyrka och de lutherska kyrkorna i ett antal andra europeiska länder.
I Finland är den procentuella andelen unga som går i skriftskola avsevärt större än i de länder undersökningen gällde. Och inte bara det. Hos oss leder skriftskolundervisningen till positivare resultat än i de övriga länderna.

Så långt är alltså allt bra och vi i Borgå stift och i Finland kan vara glada och tacksamma.
Men det finns problem och utmaningar. För Borgå stift utgörs de av geografisk och teologisk splittring, en segregering mellan aktiva och passiva medlemmar, bristande kristen fostran i hemmen och inte minst av medlemsflykten.
Ett för Borgå stift specifikt hot är den pågående kommunala strukturreformen som också kraftigt påverkar församlingsstrukturerna. För de svenskspråkiga församlingarna i allmänhet är hotet att de blir delar av och i finskspråkiga samfälligheter. Detta måste allvarligt och aktivt tas med i strategin och planeringen för Borgå stifts framtid.

Egentligen är det i princip samma problem och utmaningar för skriftskolan.
Utan lekmannaaktivitet svalnar intresset för kyrka och församling samt för att ge kristen fostran i hemmen. Utan kristen fostran i hemmen blir intresset för skriftskola och för kyrkliga förrättningar mindre. Med det minskade intresset ökar utträdet ur kyrkan.

Den verklighet vi lever i också på kyrkligt håll är att allt är mer eller mindre beroende av allt. Det gäller i synnerhet utvecklingen för den skriftskola som just nu är värd allt beröm.
Tidigare undersökningar visar att praktiskt taget alla utvecklingskurvor för sådant som kommer att påverka skriftskolbenägenheten på kortare eller längre sikt pekar neråt. Speciellt oroväckande är kurvan för kyrkligt vigda. På cirka tre decennier har antalet sjunkit från närmare 90 procent till omkring 57 procent.
Nedåt går också kurvorna för döpta och de som hör till kyrkan. Inte lika brant men i alla fall.

Då intresset för dop och kyrkliga vigslar avtar leder det med största sannolikhet till att intresset för allt annat kyrkligt också avtar.
Noteras bör kanske att detta inte innebär att intresset för det religiösa och andliga avtar, men nu reflekterar vi alltså över vår kyrkas framtid. Och då har den allmänna utveckling en stor, kanske avgörande betydelse.

Mitt bland alla dessa möjligheter, hot och utmaningar är det bra att komma ihåg att kyrkans Herre själv bygger och upprätthåller sitt hus. Och därför är det som biskopen sade: Kristi kyrka består till tidens slut. Och det är det viktigaste.
Men viktigt är också att alla som vill arbeta för Kristi kyrka gör det aktivt och uthålligt. Vi är ju ändå Guds medarbetare.
Stig Kankkonen



israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31