Musikerhjärtat klappar för utslagna

Människa. – Det fina med att vara kantor är att man möter människor i olika livssituationer. Satt jag bara hemma och komponerade skulle världen snart bestå av bara notblad och mikrofoner.

8.10.2009 kl. 00:00

Johan Sandberg

Musiken tog Thomas Enroth redan som treåring. Sedan dess har det aldrig varit någon tvekan gällande yrkesvalet. Nu varvar han kantorsjobbet i Munsala med kyrkokonserter som han och hustrun Heléne Nyberg turnerar runt med. Dessutom komponerar hans sin egen musik.

– Det fina med musiken är att man kan använda samma kommunikationsmedel oavsett var man är, säger Enroth. Träffar jag en gatumusikant i Grekland kan jag musicera och ha gemenskap med honom trots att vi inte talar varandras språk.

Skymd gemenskap

Thomas Enroth valde att studera klassisk musik, men det kunde lika gärna ha blivit dansbandsmusik eller hårdrock.

– I det skedet av livet ville jag lära mig mera om den klassiska musiken, så jag sökte in på kantorslinjen vid Konservatoriet i Jakobstad. Jag har alltid drivits av en vilja att lära mig hur saker och ting inom musiken ska göras.

Musikerlivet har genom åren gett honom många fina möten, både genom musiken och mera konkret, ansikte mot ansikte. På väg hem från en konsertresa i Sverige hösten 2008 satt han en natt på Stockholms flygfält och väntade. Under natten kom han i samtal med flera olika människor som på sätt eller annat hade hamnat på livets skuggsida.

– Jag kom i kontakt med människor på ett helt annat sätt än vad jag kunde ha gjort i min trygga uppväxtmiljö i Österbotten. Jag blev bekant med utslagna, alkoholister och narkomaner och började fundera på hur omständigheterna lett livet i olika riktningar, säger Enroth.

Kyrklig solidaritet

Natten på flygfältet blev upptakten till en ny livssyn.
– Det har varit en lång inre resa för mig. Jag har lärt mig att se på världen och kyrkan utgående från utslagnas synsätt, säger Enroth.

Först blev han fruktansvärt arg på samhället.
– Jag insåg hur vi gör stora problem av små obetydliga saker som vi sedan diskuterar i det oändliga. Jag började också fundera på vad kyrkan kan göra. Som kyrka har vi mycket att förbättra när vi till åttio procent är låsta i debatter som inte leder någonstans. I stället borde vi låta kärleken växa fram och se att alla människor har lika värde i kyrkan.

Därför talar Thomas Enroth gärna om vad kyrkan kan göra för att förbättra livet för hjälpbehövande. Som musiker ligger det nära till hands för honom att ordna solidartiteskonserter. Något han hoppas få en större genomslagskraft i kyrkan.
– Andligheten borde vara ett grundmoment i livet, ett moment om ska stöda men inte fängsla en människa. Lever människan i harmoni med sig själv blir man glad och kärleksfull. Du måste vara den du är, annars lever du i konflikt med dig själv.

Läs mer i Kyrkpressen nr 41/09!

Johan Sandberg



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06