Borgåbiskopens allvar börjar

Ledare. Det finns inte endast ett sätt att utöva biskopsämbetet. Det finns många. 24.9.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Det har bland annat de tidigare biskoparna i Borgå stift visat. Envar har utövat ämbetet på sitt sätt, med sina betoningar och sin personlighet.

Liksom det finns olika sätt att utöva ämbetet finns det också olika sätt att bedöma hur det utövas. En betonar en sida, andra betonar andra sidor. Och beroende av betoningarna får biskopen varierande vitsord. En bedömare berömmer, en annan är mera kritisk. Inte sällan till samma handlande.

Det utmaningar som möter en biskop är i alla fall oberoende av biskopens person. Utmaningarna skräddarsys inte för att passa en viss typs biskop.
En annan sak är att bis-kopens bakgrund och läggning påverkar vilka problem han ser, hur han upplever dem och väljer att möta dem.

Hur stiftets tidigare bis-kopar har mött utmaningar vet vi. Hur biskop Björn Vikström kommer att möta dem återstår att se. Likaså återstår att se vilka utmaningar han prioriterar att ta itu med.
Att försöka möta dem alla samtidigt och med samma energi låter sig helt enkelt inte göras.
Redan att välja bland utmaningarna innebär linjedragningar som säger en hel del om hur biskopen ser på verkligheten omkring sig och på vilka frågor som har den största betydelsen för stiftet och för kyrkan.

Ett teologiskt och kyrkopolitiskt tema har att göra med hur man i stiftet ska kunna skapa ramar som gör det trovärdigt att tala om ens en minimalistisk enhet. Att i detta sammanhang tala om enighet skulle nästan kännas för blåögt. Frågan är hur vi kan nå enhet trots oenighet.
Ett allvarligt administrativt tema har att göra med den strukturella utvecklingen av Borgå stift. Vad innebär det på sikt att allt fler församlingar i stiftet hör till finska samfälligheter? Ska detta faktum endast accepteras som en nödvändighet, eller är det möjligt att skapa nya församlings- och samfällighetsmodeller på språklig grund?

Frågan om Borgå stifts framtid accentueras av att den inte berör endast stiftet, dess församlingar och församlingsmedlemmar. Den berör Svenskfinland som helhet och den finlandssvenska identiteten.
Därför är det att hoppas att biskopen och regeringens kyrkominister Stefan Wallin med det snaraste kan mötas och diskuteras hur detta viktiga ärende bäst kan föras vidare.
Om utmaningarna för den nya biskopen är många och stora har han den bästa tänkbara hjälp han kan få: Gud. Förhoppningsvis får biskopen också hjälp av goda, visa rådgivare och av församlingsmedlemmar som ber för honom och hans arbete.

Gud välsigne kyrkan, Borgå stift och dess nya biskop Björn Vikström.

Stig Kankkonen



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06