Enkelt men svårt

Ledare. I princip är frågan om hur kyrkan ska förhålla sig till homosexuella registrerade partnerskap enkel: den ska förhålla sig i enlighet med sin tro och bekännelse, alltså låta Bibeln avgöra. 17.9.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Redan enligt kyrkoordningen ska ju all lära i kyrkan ”prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”.Men det är just detta som gör denna fråga så svår. I kyrkan kan man inte enas om vad ”Guds heliga ord” egentligen säger.

Visserligen pågår en diskussion om och kring de teologiska utmaningarna i sammanhanget, men ändå torde man redan nu kunna säga att enighet inte kommer att nås.Detta innebär inte att oenigheten skulle vara total. Enighet, eller åtminstone en tämligen stor enighet, råder det nämligen om att Bibeln klart och entydigt förhåller sig negativt till utövad homosexualitet.

Men sedan kommer många men. Vad är Bibelns syn på homosexualitet, vilka är de sammanhang där utövad homosexualitet döms ut, vet vi mera i dag och förändrar vår merkunskap det som Bibeln säger?
Frågorna är många, men det är också svaren.

För dem som säger nej till varje form av kyrklig acceptans av utövad homosexualitet är Bibelns avståndstagande totalt och gäller. För dem som är beredda att tänka om blir resonemanget att Bibeln visserligen tar avstånd, men … Och så kommer argumenten för att avståndstagandet inte längre gäller.

Diskussionerna om och kring detta får vi säkert dras med om inte i evighet så åtminstone här, nu och en lång tid framöver.
Däremot finns det en del ”underrubriker” som kyrkan kunde klara av i snabb takt. En är frågan om juridiken, en annan är frågan om bönestunder med homosexuella par.
Vad juridiken beträffar kan kyrkan göra precis som den vill. Ingen lag kan tvinga kyrkan att välsigna registrerade parförhållanden. Ingen kan å andra sidan med någon som helst motivering säga nej till att be med någon medlem i kyrkan. Detta oberoende av sexuell läggning eller form av samlevnad.

En helt annan sak är sedan att be för eller välsigna ett förhållande. Då är det inte längre fråga om enskilda människor, utan om något som de gör eller har gjort. Det är med andra ord fråga om att be för eller välsigna en handling.
Kyrkan får suveränt välja om den både välsignar och ber också för den handling som konkretiseras i ett registrerat partnerskap. Eller om den inte gör det. Det är en sak staten inte kan blanda sig i. Staten kan inte lagstifta om vad kyrkan ska be för eller välsigna.

Därmed är vi tillbaka till den helt avgörande frågan: hur ska kyrkan handla då det enda som avgör är det som utkristalliseras då frågan prövats och bedömts ”enligt Guds heliga ord”?

Stig Kankkonen



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06