Bussar med budskap

Ledare. Var och en har religions- och samvetsfrihet. Det garanteras i grundlagens elfte paragraf. Den som vill säga att Gud finns har rätt att göra det. Den som vill säga att han inte finns har rätt att göra det.
2.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Till denna del finns det inte mycket att diskutera i fråga om den busskampanj som fritänkarna och humanistförbundet står för. Alltså kampanjen som säger att Gud kanske inte finns och att det därför inte finns någon orsak att oroa sig. Det är bara att njuta av livet.Om det är så de ser på verkligheten, om det är så de tror, har de rätt att säga det.

En fråga som kanske inte kan besvaras lika klart och entydigt är om alla har rätt att säga vad som helst var som helst. En annan är om det kanske finns orsak för alla ¬ – inte endast för fritänkare och humanister – att överväga form och innehåll för sitt budskap.

När det gäller busskampanjen har frågan väckts om det är rätt att ifrågasätta Guds existens på det aktuella sättet. En del chaufförer menar att bussen är deras arbetsredskap och att den inte kan förses med budskap som de själva inte står för.
Det som gör resonemanget problematiskt är att bussen visserligen är ett arbetsredskap, men den ägs inte av en enskild chaufför utan av ett bussbolag. Därför är det också bussbolaget som har rätt att bestämma vad som står på arbetsredskapet.

Chaufförernas rätt är att göra vad de kan för att få bussägaren att säga nej till att bussen används för dylika kampanjer. Och naturligtvis kan de låta bli att använda det tilldelade arbetsredskapet. Med de konsekvenser det har.
En annan fråga är hur de bestämmelser som reglerar vad arbetstagare får och inte får konfronteras med på sin arbetsplats gäller i det aktuella fallet.

Men bussen är inte endast ett arbetsredskap. Den är också ett transportredskap och ett synligt inslag i gatubilden.
Är det rätt att de som betalar för sin resa tvingas göra den i ett transportmedel som ropar ut ett budskap de inte omfattar utan kanske till och med aktivt tar avstånd från? Och är det rätt att en del av dem som inte kan undgå att se bussen påtvingas ett budskap som de upplever som främmande eller helt motbjudande?
Att det i andra städer finns bussbolag som sagt nej till den kampanj som fått grönt ljus i huvudstadsregionen visar att man kan se olika på bland annat dessa frågor.

Det är skäl att komma ihåg att också kyrkan har haft, och förmodligen kommer att ha, liknande kampanjer. Att de förhoppningsvis är kampanjer för Gud och för det som kristendomen står för varken kan eller får undandra dem samma kritiska granskning och samma kritiska frågor som den pågående fritänkarkampanjen.
Om det är rätt eller fel med kampanjer som djupt berör människors övertygelse är det i princip rätt eller fel oberoende av innehåll.

Det mest beklagliga, för att inte säga bedrövliga, med den omdebatterade kampanjen är dock den känsla den väcker av tomhet och meningslöshet.
Men å andra sidan säger kanske just detta vad det i grunden är fråga om: om Gud kanske inte finns återstår kanske bara tomhet och meningslöshet? Detta trots de flåshurtiga försöken att tala om att leva ett fullt liv här och nu som ett alternativ till ett begränsat liv i gemenskap med Gud.
Fritänkarna och humanistförbundet må anse att det skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud finns. För många av oss andra är det verkligt skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud inte finns.

Sist och slutligen borde kanske alla kristna – och alla som tror på Gud på ett annat än det kristna sättet – tillsammans tacka kampanjmakarna för att de så klart avslöjar att det enda de har att erbjuda är ett kanske-hopp och en kanske-glädje som man försöker pressa ur ett mörkt tvivel.
Om de hade haft något positivt och konstruktivt att erbjuda skulle väl det ha varit i centrum i den påskostade kampanjen?

Det kristna budskapet är positivt och glatt: Gud finns helt säkert. Sluta bekymra dig, njut av livet.

Stig Kankkonen



forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46