"Kyrkan kunde statuera exempel"

Samhälle. Sysselsättning av personer i en svag arbetsmarknadsposition borde vara en del av kyrkans huvuduppgifter, framhålls det i en nyligen publicerad undersökning. 3.6.2009 kl. 00:00

stock.xchng

Även om kyrkan och församlingarna är villiga att sysselsätta personer i en svag arbetsmarknadsposition, har relativt få av dem ännu fått sysselsättning inom kyrkan.

Det framgår i Liisa Björklunds och Henrietta Grönlunds undersökning ”Kirkko heikossa työmarkkina-asemassa olevien työllistäjänä” som publicerades av arbets- och näringsministeriet 28.5.2009.

I undersökningen utreddes de kyrkliga organisationernas agerande som sysselsättare av grupper i en svag arbetsmarknadsposition. Dessa grupper utgörs av fysiskt handikappade och invalider, utvecklingsstörda, långtidsarbetslösa, invandrare, personer under psykisk rehabilitering, unga personer som saknar yrkesutbildning och äldre personer. 

Mest har kyrkan sysselsatt långtidsarbetslösa personer, vars andel utgör 35 procent av organisationen. Motsvarande siffra för unga som saknar yrkesutbildning är 20 procent. Grupperna äldre personer, fysiskt handikappade eller invalider samt psykiskt hämmade eller personer under psykisk rehabilitering har utgjort cirka 15 procent inom kyrkans olika organisationer. Utvecklingsstörda personer och invandrare har av kyrkans arbetsgivare anställts minst.

Brådska och byråkrati svåra hinder

De viktigaste hindren för sysselsättning är de kyrkliga arbetsgemenskapernas ofta brådskande och krävande arbetskultur samt att sysselsättande upplevs som svårt och byråkratiskt. Arbetsgivarna inom kyrkan känner inte så väl till arbetsförvaltningens tjänster eller möjligheter och medel för social sysselsättning.

Dessutom utgör förutfattade meningar om förmåga och färdighet att verka i kyrkans varierande uppgifter beträffande personer i en svag arbetsmarknadsposition ett hinder.Forskarna är av den åsikten att omsorg om de sämst lottade rent ut sagt är en av kyrkans mest centrala uppgifter, som växer fram ur dess grundläggande självförståelse och människosyn. De utmanar kyrkan att fönya sin arbetskultur och föregå med gott exempel inom etiskt sysselsättande.

Målgrupper för undersökningen var finsk- och svenskspråkiga församlingarna inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, kyrkliga samfälligheter, enheterna inom kyrkans centralförvaltning och kyrkliga organisationer. Undersökningen har finansierats av arbets- och näringsministeriet, Kyrkostyrelsen, Kyrkans arbetsmarknadsverk och Kirkkopalvelut ry. Den kan läsas elektroniskt på ministeriets webbsida under adressen www.tem.fi/julkaisut (på finska).

KT/Arbets- och näringsministeriet/KP



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06