"De sexuella minoriteterna kommer att få sina rättigheter i kyrkan"

Samhälle. De sexuella minoriteterna bör få hemortsrätt och medlemsförmåner i vår kyrka och vårt samhälle som alla andra människor. Detta slutresultat är säkert och jag hoppas att det skall ske så snart som möjligt, sade biskopen i Kuopio Wille Riekkinen på ett teologiskt regnbågsseminarium i Helsingfors på fredagen. 23.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Nästan 100 företrädare för kristna sexuella minoriteter och könsminoriteter (hbt) i 18 länder i Europa samlades på torsdagen i Järvenpää. Temat för konferensen är Mod att följa kärlekens lag.


Seminariet ingår i programmet för de kristna sexuella minoriteternas och könsminoriteternas Europaforum, som denna vecka pågår i Järvenpää. Efter seminariet överräckte Mikko Kivinen från föreningen Ranneliike en plakett till biskop Riekkinen som synligt bevis på hans utnämning till ambassadör i arbetet mot homofobi.

De sexuella minoriteternas angelägenheter måste fås i ordning såväl för de mänskliga rättigheternas som för evangeliet och kärlekens skull, betonade Riekkinen. Frågan gäller inte bara minoriteten utan hela människosynen och alla människors sexualitet.

Det beror på tidshistoriska skäl att det i Bibeln inte ett enda positivt ställningstagande till homosexualiteten, konstaterade Riekkinen. Bibelns tolkningshistoria befriar os att bedöma frågan utgående från förnuftet, samvetet och etiken i samhället och då räcker inte en direkt hänvisning till en text i Bibeln som argument.

Homosexualiteten utmanar kyrkans kärlek

Homosexualitet och sexuell inriktning utmanar inte kyrkans tro men de utmanar kyrkans tolkning av kärleken. De utmanar kyrkan att predika och leva kärlek tillämpad på vår tids villkor. Det sade docent Vesa Hirvonen vid seminariet.

Uppfattningar om sexuell inriktning och normer i anslutning till den hör inte till den oföränderliga tron eller evangeliet, framhöll Hirvonen. Kunskapen om människan, sexualiteten, mänskliga egenskaper och andra antropologiska frågor har ändrats och ändras med tiden. Därför är det klart att frågor av detta slag hör till de läror som kan förändras, området för lag, kärlek och etik.

Befrielseteologi för homosexuella

Kristen befrielseteologi utmanar kyrkorna att lyssna på de homosexuella och deras livshistorier och låta dem ta del i det kyrkliga beslutsfattandet, framhöll fil.dr Kerstin Söderblom från Götheuniversitetet i Frankfurt.

De makthavande har använt sin auktoritet till att definiera minoriteter som obetydliga, syndiga sjuka och/eller farliga, konstaterade Söderblom. I regel har majoriteten trott och följt de makthavande. Det har lett till fördomar, våld och förföljelser av minoriteter som främlingar och svarta, ofta tvivelaktigt motiverat med bibelcitat.

Söderblom uttryckte sin oro för de sexuella minoriteternas situation inom ortodoxa kyrkor i östeuropeiska länder. Från dessa länder har talrika rapporter om diskriminering, hätskt tal och hatbrott mot homosexuella inrapporterats. Våldsgärningar mot homosexuella har ofta legitimerats och understötts av ledare och präster inom ortodoxa kyrkor i Östeuropa, noterade Söderblom.

Alla ortodoxa har inte samma syn på homosexualiteten

Alla ortodoxa är överens om att en egenskap som en människa inte har valt av egen vilja inte kan vara synd för henne, framhöll fader Heikki Huttunen, generalsekreterare för Ekumeniska Rådet i Finland. En homosexuell människa är lika värd som andra och välkommen att tjäna kyrkan om hon så vill.

Däremot råder det inte enighet om huruvida man kan leva ut sin homosexuella identitet, till exempel i ett troget parförhållanden, betonade Huttunen. De flesta anser det omöjligt att ett sådant förhållande kunde få något slags välsignelse av kyrkan, medan några närmar sig katolska moralteologers uppfattning om handlingar som ”inte är allmänt acceptabla men möjliga i enskilda fall”.

Diskussionen om frågor i anslutning till homosexualiteten håller på att börja i de ortodoxa kyrkorna, konstaterade Huttunen. I Västeuropa och trakterna kring östra Medelhavet talar man öppnare om olika dimensionera av frågan än i Nordamerika eller de traditionella kulturerna i Östeuropa och Afrika.

Ulf Särs / KP



SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05