Rösträtt i kyrkoherdeval

Ledare. Ett kyrkoherdeval är en omständig process som drar ut på tiden i månader och i värsta fall år innan alla procedurer och besvärstider är över.
5.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Processen känns påfrestande både för de sökande och för de berörda församlingarna. Den måste förkortas.

Ett annat dilemma med valen är att de flesta som skulle få rösta inte gör det. Särskilt inte i större städer, medan intresset att välja sin herde ökar ju längre norrut i landet man kommer.

Uleåborgs stift har de bästa siffrorna i nutida kyrkoherdeval. Där var röstningsprocenten i medeltal 25,38 procent under val som avgjordes åren 2004–2006, i ett av valen var röstningsprocenten 54,5 procent. Borgå stift är nästbäst med ett medeltal på 24,44 procent, medan endast 7,2 procent röstade i Helsingfors stift.

Kyrkoherdarnas uppdrag har märkbart förändrats. Det andliga arbetet får allt mindre plats medan chefsrollen växer. För trettio år sedan klarade en kyrkoherde av förvaltningen på trettio procent av sin arbetstid, i dag tar den hälften. En kyrkoherde som arbetat i samma församling i tjugo år uttryckte det så att han inte längre har samma arbete.

Den utdragna valproceduren, folks ringa intresse att rösta i kyrkoherdeval, och att kyrkoherdens arbete förändrats så mycket, är några av orsakerna till att kyrkomötet år 2007 bad kyrkostyrelsen utarbeta en ändring av valsättet från folkval till indirekta val efter samma modell som redan praktiseras i kaplansvalen. Utredningen är nu klar och kommer upp till behandling i vårens kyrkomöte.

I det nya systemet skulle provpredikningarna slopas, domkapitlet skulle enbart ge utlåtande om kompetensen, och på så sätt skulle besvärsrätt finnas endast efter själva valet.

Bland fördelarna räknas att det skulle ge förtroendevalda mer råg i ryggen och på så vis öka kyrkovalens betydelse. Ett indirekt val blir även billigare, nuvarande system kostar mellan  2 500-28 000 euro.

Men ett kyrkoherdeval i kyrkofullmäktige eller kyrkoråd ger inte samma chans till publicitet om församlingen och dess verksamhet som vi nu har.

Efter några månader vet vi hur kyrkomötet vill gå vidare. Det är inte sagt att beställningsarbetet längre smakar. För två år sedan var det inte lika många som skrev ut sig ur kyrkan som i dag. Nu är det inte läge att minska medlemmarnas möjligheter att påverka. Detta är inte den reform som kyrkan behöver mest just nu.

Kyrklig rösträtt är viktig för varje enskild medlem som utnyttjar den. Procenter säger inte allt.

Kerstin Haldin-Rönn

 

Ledarstick: 

Kyrkans informationsmiss

Efter kyrkostyrelsens senaste möte gick kyrkans egen informationscentral ut bland annat med uppgifterna att ”kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att kyrkoherdevalet blir ett indirekt val” och att ”plenum röstade i frågan och godkände förslaget med rösterna 8-4”.

I själva verket var det så, att kyrkostyrelsen pliktskyldigt levererade den vara som kyrkomötet 2007 hade beställt. Av allt att döma dessutom med långa tänder.Hade beställningen varit ett betänkande gällande kyrkoherdeval med två eller tre alternativ hade kyrkostyrelsen levererat ett sådant.

I det aktuella fallet kan kyrkostyrelsen alltså ses som en varuproducent och som sådan har den levererat en fullgod vara. Däremot har kyrkostyrelsen inte tagit ställning till huruvida varan är lämplig för det avsedda ändamålet eller inte. Det är en fråga för beställaren, kyrkomötet.

Vad omröstningen beträffar gällde den inte förslaget utan huruvida kyrkostyrelsen ska återremittera frågan till beredaren för ny beredning. Majoriteten svarade nej med motiveringen att förslaget var exakt det som beställningen hade gällt. Punkt och slut.
Den sammanlagda bild som allmänheten får på grund av de två grava missarna i informationen är följaktligen helt felaktig både i sak och i form. Detta dessutom i en fråga som i hög grad påverkar den allmänna inställningen till och uppfattningen om kyrkan.

Informationsmissar av detta slag har kyrkan inte råd med.

Stig Kankkonen
 

Kerstin Haldin-Rönn



Mest läst

    Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

    vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

    BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

    ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

    kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

    UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

    USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

    Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

    NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

    betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

    advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

    tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

    KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

    KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

    UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

    fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

    Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

    FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

    sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

    flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

    Mest läst