Bäst tillsammans

Ledare. Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg gjorde för en tid sedan ett lovvärt försök att föra in frågan om de svensktalande finländarna och deras verklighet på en finskspråkig arena. 22.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Och där bör diskussionen definitivt också föras. Ahlberg gjorde det genom att skriva en debattartikel i Helsingin Sanomat.

Det centrala i artikeln formulerade Ahlberg genom att understryka att tvåspråkigheten är en nationell angelägenhet. Den berör alltså alla finländare och hela Finland.

Tvåspråkigheten är alltså inte en fråga för endast svensktalande finländare eller för finlandssvenska institutioner. Tvåspråkigheten är en fråga för alla finländare.

Hufvudstadsbladets ledarskribent Björn Månsson skrev för sin del en ledare om temat under rubriken ”Svenskarna i andra partier än sfp kunde spela en roll, men gör de?” (11.1).

Han anknyter också till Ahlberg och konstaterar i sin ledare bland annat att ”tvåspråkigheten som nationell angelägenhet innebär att även andra partier måste vinnas för saken”.

Men efter det konstaterar han att de andra partiernas svaga svenska filialer inte har haft mycket att komma med.

Delvis talar Ahlberg och Månsson alltså om samma sak: behovet av en breddning av tvåspråkighetsarbetet i Finland.

Tonen blir dock olika då de reflekterar över hur det kunde eller borde ske. Ahlberg talar om att göra det med stora majoriteter medan Månsson mera traditionellt väljer att fortsätta med att framhålla sfp och med att kritisera svensktalande i andra partier för deras oförmåga och ringa betydelse i detta sammanhang.

Erfarenheterna från kyrkliga sammanhang, såväl lokala och regionala som helhetskyrkliga, talar för Ahlbergs sätt att närma sig utmaningarna.

En av dem är att göra den finskspråkiga majoriteten medveten om den svensktalande befolkningens verklighet. Det kan den helt enkelt inte känna till utan aktiv information och upplysning.

Majoriteten tar säkert villigt emot information och upplysning om det sker i en förtroendefull, positiv atmosfär. Om det däremot sker i en atmosfär som förgiftats av gliringar och anklagelser upplevs också saklig information lätt som sur kritik.

Till denna del har vi som talar svenska och vill slå vakt om vår kultur orsak att fråga oss själva vilket vårt bidrag har varit och är till att skapa en bra atmosfär. En atmosfär där vi genuint och fullt ut kan berätta om oss själva, våra intressen och våra behov. Ett klimat där vi har sett till att också de som inte delar vårt språk och vår kultur vill vara med och göra förhållandena ännu bättre.

För att detta ska kunna förverkligas förutsätts en stark och sund identitet både hos de svensktalande, de finsktalande och i allt högre grad hos de tvåspråkiga. En del av utmaningen är därför att vi alla stärker varandras självkänsla.

Också den utmaningen klarar den bäst av som ser sina medmänniskor som medarbetare i projektet att skapa ett ännu bättre fungerande tvåspråkigt land. Ett land där det är självklart att respektera och högakta varandra oberoende av vilket språk man talar.

Om den inställningen är den förhärskande kan vi alla räkna med en positiv utveckling också i frågan om tvåspråkighet. Och det gäller både lagstiftningen och hur den omsätts i praktiken.

Detta gäller hela samhället och därmed också kyrkan, där strukturreformen också gör språkfrågan aktuell.

Det finns en oro för vad som på lite längre sikt händer med de svenska församlingarna, och därmed med Borgå stift, då de uppgår i finska samfälligheter som hör till finska stift.

Med en finlandssvensk kyrkotillhörighet på närmare 85 procent säger det sig självt att det som händer med de svenska församlingarna och med det svenska stiftet har konsekvenser för Svenskfinland och för de svensktalande i Finland.

Därför är det viktigt att också den kyrkliga verkligheten beaktas då språkfrågan diskuteras. Och därför är det viktigt att också de kyrkliga beslutsfattarna – oberoende av modersmål – aktiverar sig i diskussionen.

Till alla delar blir slutresultatet bäst om vi arbetar fram det tillsammans.

Stig Kankkonen 

Stig Kankkonen



israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31