Förstakedjan saknas

Kyrka. Första advent i år är Borgå domkyrka reserverad för biskopsinstallation. Namndiskussionen startar nu. 2.1.2009 kl. 00:00

Malena Holmström

Vem blir nästa biskop i Borgå stift?

Biskopsjobbet är inget man söker eller meddelar sitt intresse för. Det är församlingarna i ett stift som kallar sin biskop. Själva valet sköts av en elektorskår på runt 450 personer, hälften lekmän, hälften präster.

Första steget – den informella diskussionen börjar nu. Vem finns det att vända sig till och be att få ställa upp?

Ingen förändring sedan senast

En rundringning kring stiftet, inklusive de nio kontraktsprostarna, visar att läget på kandidatfronten inte har förändrats under de två åren sedan senaste biskopsval. En idrottsreporter skulle säga att stiftet saknar en ”förstakedja” av kandidater.

Däremot finns det plats för en joker i biskopsspelet, liksom vid valet 2006 då överraskningskandidaten hette Gustav Björkstrand.

Den tidiga lanseringen av Björkstrand väckte en del irritation bland lekmannaelektorerna som valdes först efter lanseringen. Särskilt i Österbotten var lekmannaprotesten så stark, då man ansåg att loppet avgjordes i förtid, att kontraktsprosten i Vasa Tor-Erik Store nu offentligt vill uppmana till en viss återhållsamhet.

Men när Kyrkpressen talat med Stores kolleger säger flera av dem att det är viktig att namndebatten är i gång innan lekmännen väljs den 15 februari.

– Förra gången fick lekmännen en fullmakt in blanco. Ingen frågade vem de tänker rösta på.

Namnen finns kvar

Förra valets tvåa, prosten Henrik Perret arbetar numera utanför stiftet i ett privat teologiskt institut, men han återvaldes i fjol till prästombud i kyrkomötet och hans gedigna meritlista finns kvar.

En vanlig uppfattning bland kontraktsprostarna är att en konservativ elektor kan få svårt att hitta andra namn, Perret har inga ”kronprinsar”. Namn som nämns är dogmatikprofessorn i Åbo Gunnar af Hällström, som hör till Kyrkpressens krönikörer, samt Johan Candelin i Karleby som arbetar för mänskliga rättigheter inom ramen för World Evangelical Alliance (WEA). Bägge är konservativa teologer med en bred internationell kontaktyta – av mycket olika slag – men de har inte visat sig pigga på tidigare biskopskandidatpropåer.

I förra valet kunde en kvinnoprästmotståndare bli tvåa i valet. Domstolsbeslutet, som utestängde en kvinnoprästmotståndare från tjänsten som domprost, kan enligt vissa bedömare ha skärpt klimatet i ämbetsfrågan. Om det påverkar biskopsvalet är en svårbesvarad fråga, men mardrömmen är ett utdraget biskopsval.

– Tröskeln att besvära sig är lägre, medger en av kontraktsprostarna.

Namn i färdiga positioner

Inom den kyrkliga administrationen hittar alla tillfrågade flera kandidater. Stiftsdekanen Sixten Ekstrand och blivande direktorn för Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA), Bror Träskbacka nämns, liksom Träskbackas företrädare på KCSA, pernåherden Robert Lemberg. En fjärde man ur samma kategori är Lärkkulladirektorn Stefan Forsén.

Fler namn får man genom att gå över till Sverige där förra stiftsrådsdirektorn, teol.dr. Svante Ewalds leder enheten för minoritetsspåk vid Stockholms stift.
Förra biskopsvalets trea Bo-Göran Åstrand förlorade i den första valomgången med en enda röst åt Perret. Tidigare kaplanen i Jakobstad är nu kyrkoherde och så gott som alla tillfrågade räknar med att han får en deputation elektorer utanför sin dörr.

Också förra valets fyra, kontraktsprosten Helene Liljeström som är kyrkoherde i Sibbo kan säkert räkna med att bli tillfrågad. Ideologiskt står de i samma fåra, men Liljeström är nu prästombud i kyrkomötet medan Åstrand föll ut.

Räcker prosterimeriter till?

Föregående biskopsval visade att regionala meriter inte tycks räcka till på stiftsnivå. En vanlig men ingalunda enig gissning bland kontraktsprostarna är att det här betyder färre kandidater i årets val. Men utan namn blir elektorerna inte.

Nykomling är förra pernåherden Rolf Steffansson, som fick sitt drömjobb som utrikeschef för Finska Missionssällskapet i fjol, liksom kontraktsprosten Lars Henrik Höglund, som ”vann” förra valet som ombud för Gustav Björkstrands valmansförening. I samma kategori kommer också förra kyrkoherden i Stockholms finska församling Virva Nyback på tal, som en ”själavårdande biskopstyp”.

I rundringningen nämns även två namn liksom ”i skuggan”; diakonilektorn Stefan Djupsjöbacka vars fru är Helene Liljeström och teol.dr. Björn Vikström vars namn påverkas av att hans far och farbror varit stiftets biskopar.

Rolf af Hällström



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34