Biskopsmötet hundra år

Kyrka. Det är hundra år sedan kyrkomötet fattade beslut om att biskopsmötet blir ett officiellt organ. Heikki-Tapio Nieminen har skrivit biskopsmötets historik.
10.12.2008 kl. 00:00

Malena Holmström

Heikki-Tapio Nieminen har forskat i biskopsmötets historia.

Initiativet till det inofficiella biskopsmötet togs av ärkebiskop Torsten Thure Renvall, som sammankallade ett tiotal personer till överläggning. Initiativet resulterade i ett inofficiellt biskopsmöte, som verkade under åren 1891-1907.

– Dess primära funktion var närmast att dra upp gemensamma linjer i de tre stift som då fanns, nämligen Åbo ärkestift, Borgå stift och Kuopio stift, berättar Nieminen.

Behovet av sådana linjedragningar var stort. Kyrkomötet, som var det enda organet för helhetskyrkan vid den tiden, samlades vart tionde år och senare under 1800-talet vart femte år.

Då ärkebiskop Renvall presenterade tanken på ett officiellt biskopsmöte för kyrkomötet möttes han inte av någon större förståelse. De två kyrkomöten som samlades under 1800-talet sade nej.

Begränsade befogenheter

Trots att biskopsmötet nu blev ett officiellt organ från och med 1908 var resultatet tämligen magert.

– Biskopsmötet blev ett organ utan egentliga befogenheter. Dess uppgifter var kort sagt att bereda ärenden för kyrkomötet, att verkställa kyrkomötets beslut och att samordna de domkapitelsärenden som gällde samtliga domkapitel, förklarar Nieminen.

Kort sagt kunde biskopsmötet inte fatta några som helst beslut om frågor som gällde helhetskyrkan. Då biskoparna återvände till sina stift kunde de, om de så ville, ”glömma” vad mötet kommit fram till.

Huvudorsaken till kyrkomötets njugga inställning var rädslan för att kyrkan skulle ”biskopifieras”, alltså att biskoparnas roll skulle överdimensioneras på prästernas och lekmännens bekostnad.

Denna rädsla eller misstanke tog sig uttryck då kyrkomötet år 1898 beslöt om att biskopsmötet ska grundas. Mötets sammansättning utvidgades därför till att omfatta inte endast biskoparna utan också stiftens prästassessorer.

Läs mera i Kyrkpressen 50/2008.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17