Jag vill göra så gott jag kan

Människa. Hon vill ifrågasätta utan att vara cynisk, jobba hårt för att det är roligt och baka världens bästa bullar. Men den enda plikten, enligt henne själv, är att göra så gott hon kan. 4.12.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

– Det finns så många människor som tycker sig veta hur en god kristen borde vara. Men det är en sak mellan mig och himlen, säger Martina Harms-Aalto.

Trots att ett förlängt möte gjort henne lite försenad, är det en lugn Martina Harms-Aalto jag träffar på ett lunchcafé i Helsingfors. Som ny specialmedarbetare för sfp:s ministergrupp har hon en del att sätta sig in i. Mycket går ut på att förhandla, träffa folk och bereda ärenden.

Den kristna livssynen är en grund i Martina Harms-Aaltos liv, men inte utan att hon är kritisk till en del saker. Att bibehålla ett öppet och kritiskt sinne är viktigt.

– Men ifrågasättandet ska inte främst gälla andra. Jag blir fruktansvärt sårad när frommare människor diskvalificerar min tro.

– Det är lätt att uttala sig som så pass utomstående som jag ändå är, men jag önskar att kyrkan skulle ta tag i den gyllene möjlighet den har. Visst måste det finnas en lära, men i en värld som den här är det viktigare att vara ett hem för dem som upplever sig hemlösa. Hur man än går tillbaka till alla källor har jag svårt att se att det inte skulle vara slutsatsen?

Hon säger att hon inte har något fördragsamhet med det småskurna.

– Det är häpnadsväckande att någon vill ägna tid åt att granska andras fromhet, livsstil och uttryck för tro i stället för att leva och göra gott. Som jag ser det är den enda plikten vi har att göra så gott vi kan.

Vad innebär det att vara en god människa?

– Att vara vänlig och hjälpsam, också där det inte förväntas. Och att vara glad när det går. Vi vuxna ska vara ansvarsfulla i förhållande till egna och andras barn och ungdomar. Och anstränga oss att inte vara avundsjuka och missunnsamma. Låter det övermäktig? Kanske, men vi ska ta hand om det som är satt framför oss.

Läs hela profilen med Martina Harms-Aalto i Kyrkpressen 49/2008.

Christa Mickelsson



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34