Fullsatt i domkyrkan

Kyrka. – Upprepade gånger har fiender försökt förstöra den. Varje gång har den ändå rest sig som fågeln Fenix ur askan i en allt mer strålande gestalt, sa biskop Gustav Björkstrand vid återibruktagandet av Borgå domkyrka. 1.12.2008 kl. 00:00

Lehtikuva/Markku Ulander

Körsång på första advent i domkyrkan.

Lehtikuva/Markku Ulander

Kyrkan fylldes av människor.

Lehtikuva/Markku Ulander

Vid återibruktagandet av Borgå domkyrka assisterades biskoparna Björkstrand och Huovinen av kyrkoherdar, anställda och förtroendevalda i Borgå svenska domkyrkoförsamling och Porvoon suomenkielinen seurakunta.

Lehtikuva/Markku Ulander

Biskop Eero Huovinen predikade vid den finska festmässan.

Det var fullsatt i Borgå domkyrka då den togs i bruk på första advent. Återibruktagandet förrättades av biskop Gustav Björkstrand och biskop Eero Huovinen. I inledningsorden betonade biskoparna domkyrkans stora betydelse för folket.

– Under de två senaste åren har många borgåbor fört en gripande dialog med sin egen kyrka. När branden hotade förstöra kyrkan var det många som bad för den. Den brinnande kyrkan fick människor att komma ihåg allt det goda som deras kyrka har betytt under årens lopp. Många grät för och med kyrkan, sade Huovinen i inledningsorden.

Huovinen betonade att det i dialogen alltid finns en tredje part, Gud.

– Kyrkan är Guds hus, Guds hem bland människorna. Gråstenskyrkan i Borgå har under århundradenas gång varit en mötesplats för människor och Gud. I denna kyrka har ärans Konung kommit och kommer för att möta oss människor , betonade Huovinen.

Djup kärlek

Biskop Gustav Björkstrand framhöll domkyrkans betydelse i dag.

– Att vi också denna gång utan att tveka och med stora uppoffringar satte igång med att återställa kyrkan i dess forna glans vittnar om den djupa kärlek vi har till Guds hus. Vi kan helt enkelt inte klara oss den förutan. Den kommer att fortsätta att betjäna oss under kommande sekler till dess att Kristus kommer tillbaka i synlig gestalt i sin sista stora Advent.

Återibruktagandet markerades genom med textläsningar och speciella ritualer vid centrala platser i kyrkan. Domprosten Mats Lindgård och kyrkoherden Heikki Hakamies läste för gudstjänsten angivna texter.

I samband med dem fyllde Gunvor Flykt, viceordförande i församlingsrådet i domkyrkoförsamlingen, dopfunten med vatten, Jukka Hanni, medlem i gemensamma kyrkorådet, tände ett ljus i predikstolen och ungdomsledare Daniela Nyberg tände altarbordets sex ljus. Därefter lät man kyrkorgeln ljuda och kyrkans klockor klämta för att ytterligare markera att kyrkan nu åter är i bruk.

Renoveringen av domkyrkan blev klar i somras men inga gudstjänster eller förrättningar har hållits i den renoverade kyrkan. Efter återibruktagandet kan kyrkan igen användas för gudstjänstbruk.

KT/CM



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34