Problem, möjligheter, utmaningar

Ledare. En grovindelning av de utmaningar som presenteras i det strategidokument för Borgå stift som publicerades i samband med stiftsdagarna i Jakobstad visar att utmaningarna är av två slag: administrativa och teologiska. 20.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen

Administrativt är det frågan om de yttre förutsättningarna för fungerande svenskspråkiga församlingar och inte minst ett fungerande svenskspråkigt stift. Teologiskt är det frågan om hur församlingsmedlemmar med olika syn på Bibeln, hur den ska läsas och tolkas och vilka slutsatser som bör dras, ska kunna leva sida vid sida i en kristen gemenskap.

 Förmodligen är det vid det här laget många som fått mer än nog av allt vad kommun- och andra reformer heter. Men det hjälps inte. Faktum är att vi befinner oss mitt i en process som omformar våra församlingar och vårt stift.

I praktiken innebär det bland annat ytterligare sammanslagningar som leder till att majoritetsspråket i de nya, större samfälligheterna i de flesta fall blir finska. Detta i kombination med att samfälligheterna också får större tyngd i relation till stiften väcker berättigad oro i Borgå stift.

Frågan är inte hur man eventuellt kunde bromsa eller stoppa utvecklingen. Det går inte. Frågan är vilka modeller som kunde vara användbara med tanke på den nya verklighet i vilken vi lever.

Just nu finns lyckligtvis positiva förutsättningar för en grundlig diskussion om olika framtida modeller. Inte minst för de stora samfälligheterna har parokialprincipen, alltså principen enligt vilken man ska höra till den församling på vars område man bor, blivit aktuell.
För många känns det helt enkelt märkligt att man inom samfälligheten inte fritt ska få välja församling eller till exempel höra till den församling man gjort hela sitt liv även om man flyttar till en annan stadsdel.

För Borgå stifts del kunde parokialdiskussionen öppna möjligheten att aktualisera uppluckring av inte endast parokialprincipen utan också av kravet på att församlings- och kommungränsen måste vara ett till ett.
En möjlig utväg att stärka både den finlandssvenska församlingsidentiteten, stiftsidentiteten och därmed den finlandssvenska identiteten vore ju att bilda svenska församlingar och svenska samfälligheter. Men det torde i praktiken förutsätta just att kopplingen mellan församlings- och kommungränser luckras upp eller bryts.

Beträffande de teologiskt dikterade motsättningarna gäller väl i stort sett samma princip: att luckra upp en olycklig koppling. I detta fall kopplingen mellan den egna övertygelsen och möjligheten att aktivt och konstruktivt arbeta för församlingens och stiftets bästa.

Också till denna del ger strategidokumentet mycket att reflektera över:
”De teologiska olikheterna tar sig uttryck i ett ”vi och dom”-tänkande.
Den ökande teologiska polariseringen konkretiseras bland annat i ämbetsfrågan och diskussionen om homosexualiteten. På sikt kan den här polariseringen splittra stiftet. Från konservativt håll och från en del väckelserörelser riktas i dag en kraftig kritik mot stiftets ledning, med biskop och domkapitel i spetsen. Kritiken har dels en teologisk udd, dels berör den enskilda beslut som till exempel domkapitlet fattat. Denna kritik bör tas på allvar och seriösa diskussioner om väckelserörelsernas plats och uppgift i stiftet bör föras. Samtidigt finns det skäl också för kritikerna att granska de egna argumentens bärighet och de konsekvenser dessa har för sammanhållningen i stiftet och för stiftet som en del av rikskyrkan.

Att tala för samarbete också där vi inte kan vara eniga i allt är lättare sagt än gjort. Ett är dock säkert, och det är att samarbete varken uppstår eller främjas om vi inte möter varandra med respekt för varandras åsikter.
I stort kan det ske som på stiftsdagarna i Jakobstad, men förhoppningsvis hittar vi mönster och modeller också för samarbete på församlings- och prosteriplan.

Stig Kankkonen



israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31