Folkkyrkans framtid blev Framtidens folkkyrka

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrands herdabrev, som presenterades på stiftsmötet senaste fredag, har titeln ”Framtidens folkkyrka”. Arbetsnamnet var länge i en eller annan form mera ett undrande om folkkyrkan har en framtid. Under arbetets gång ersattes tvivlet till den delen av övertygelse. 17.11.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet.

Arbetsrubriken då biskop Gustav Björkstrand började skriva sitt herdabrev var ”Har folkkyrkan en framtid”, men …

– Under arbetets gång kom jag fram till att folkkyrkan har en framtid, understrykar Björkstrand.

För honom var det inte fråga endast om tro på folkkyrkans framtid, utan  en fast övertygelse att det i framtiden finns en folkkyrka.

– Den måste finnas eftersom kyrkan i dop- och missionsbefallningen har getts en uppgift som förutsätter en sådan.

– Detta innebär också att Kristus själv tar hand om sin kyrka och ser till att den lever vidare. Den saken behöver inte för ett ögonblick tvivla på.

Det som kyrkan enligt Björkstrand däremot alltid har orsak att kritiskt granska och bedöma är de egna verksamhetsformerna. Han påminner om Luthers tes att kyrkan är stadd i ständig förändring och att den i sin verksamhet måste beakta förändringarna i verksamhetsomgivningen

Utgående från det som sägs i herdabrevet om den verksamhetsomgivning och den verklighet som Borgå stift i dag arbetar i samt det som sägs om det andliga klimatet i stiftet har biskop Gustav Björkstrand formulerat följande teser:

1.    Slå vakt om folkkyrkan. Sina brister till trots ger den här modellen de bästa förutsättningarna att föra ut evangeliet inte bara till de kyrkotrogna utan till hela folket. I dop- och missionsbefallningen sägs det uttryckligen att vi skall gå ut till alla folk. Förändringar behövs, men grundmodellen fungerar alltjämt.

2.    Bekräfta medlemskapet. Jag tror inte att det blir möjligt att behålla folkkyrkomodellen om vi inte tar allas medlemskap på fullt allvar och bekräftar det. Det är inte målet – men det är en farbar väg till en allt djupare församlingsgemenskap också för dem som har fjärmats från församlingslivet.

3.    Bygg på kärnförsamlingen och trosgemenskapen. Församlingarna har en viktig resurs i kärnförsamlingen, dvs. i de aktiva församlingsmedlemmarna som troget deltar i gudstjänstlivet och församlingsarbetet. Väckelserörelsernas folk utgör en liknande resurs utan vilken församlingsarbetet skulle lida allvarligt avbräck. Det gäller att aktivt ta vara på denna resurs.

4.    Skapa förändringsberedskap. Det är inte sant att det är bäst att göra som vi alltid har gjort. När omvärlden förändras i allt snabbare takt, måste också kyrkan visa förändringsberedskap. Vårt centrala budskap om frälsning och förlåtelse genom Jesus Kristus består – men formerna genom vilket vi för fram det skall prövas kritiskt.

5.    Utveckla stiftet och församlingsarbetet i den fasta förvissningen att framtiden ligger i Guds hand. Det finns inte någon anledning till oro eller misströstan. Kristus överger inte sin kyrka Han verkar i den som han gjort i gångna tider. Han finns mitt ibland oss just nu, levande, aktiv, befriande, betvingande.

– Vi måste därför alltid se över våra strukturer och anpassa dem till rådande behov och vi måste alltid vara beredda att se över också våra andliga attityder och granska om de motsvarar det vi säger oss tro på och det vi lär, understryker Björkstrand.

Vid presskonferensen efter biskopsvalet betonade Björkstrand att han arbetar för att kyrkan skall vara glad, öppen, frimodig och framtidsinriktad. Teserna ger riktpunkter för vägen dit. I sitt herdabrev har han närmare klargjort vad han förstår med uttrycken.

Också biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet. Inledningsanförandet liksom förberedda anföranden i de många seminarier som hölls kommer småningom att publiceras på adress www.kyrkans.nu.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39