Pappershögarna på kyrkomötet är många och tunga. Tyngst väger handlingarna om tjänstemannarättsliga bestämmelser, men så är också frågan av vittgående betydelse.
I plenisalen är stämningen koncentrerad. Namnen på ombud som bett om ordet annonseras ut på en stor skärm och bytet av talare fungerar smidigt. Efter avslutad debatt flyttar snacket ut från plenisalen till korridorer och cafeterior, vidare till utskottsmöten och sedan tillbaka i plenisalen igen. Själva beslutsgången kan ta år i anspråk.
– Intensivt men intressant, är den svenska ombudsgruppens samfällda kommentar.
Vältrimmad mötesapparat
– Kyrkomötet sköts professionellt, mötesapparaten är vältrimmad, berömmer Peter Lindbäck som inledde sin första ombudsperiod i maj. Men visst tar det tid att vara ombud, så där en månad per år när man räknar in vår- och höstsessionen, förberedelser och utskottsmöten mellan samlingarna. Jag sitter i lagutskottet, men engagerar mig i alla frågor som behandlas. Här skapar man nätverk och jag informerar sedan mina åländska nätverk om vad som besluts.
Lindbäck är nöjd över att de åländska synpunkterna han framfört tagits på allvar.
– Nu ska också åländska museiverket alltid höras till exempel när det gäller skyddet för kyrkliga byggnader.
Han välkomnar en modernisering av tjänstemannalagen, som handlar om bland annat arbetsförhållanden, jämnställdhet och diskriminering.
– Diskussionen förs i något förtäckta ord. Själv har jag inga problem med vare sig kvinnliga präster eller homopar. Såsom jag ser det skapade Gud alla mänskor olika, men kyrkan ska behandla alla lika, säger den åländska landshövdingen som i landskapsregeringen vant sig vid ett konsekvent jämställdhetstänkande.
En modernare kyrka?
Åsa A. Westerlund lyfter gärna fram kyrkomötets behandling av nätbaserade projekt: ett heltäckande medlemsregister, den gemensamma ekonomi- och löneadministrationscentralen HeTa samt Andligt liv på webben. Det sistnämnda handlar om att anställa en person som är en närvarande samtalspartner på nätsajter – ett jobb som måste göras under sena timmar om man ska vara med i reatid då samtalen förs.
– Kanske blir kyrkan litet modernare med de här projekten.
Henrik Perret, som har lång erfarenhet av att sitta i kyrkomötet, uppfattar tjänstemannapaketet som det mest angelägna ärendet.
– Jag hoppas på en fungerande och hållbar lösning för alla parter, säger han.
I övrigt lyfter Perret, liksom biskop Gustav Björkstrand, fram diskussionen kring parokialprincipen och personförsamlingar. Den aktuella debatten handlar om tanken att luckra upp bestämmelserna kring församlingstillhörighet.
– Till exempel inom en samfällighet kunde man ha rätt att välja församling oberoende av var man bor, säger Björkstrand och efterlyser ökad flexibilitet. Att slaviskt följa kommungränserna anser han inte heller nödvändigt.
Service på svenska
Också Helene Liljeström sitter sin första period i kyrkomötet. En hel del av frågeställningarna är bekanta för henne genom arbetet som kyrkoherde.
– Ekonomireformen kommer att beröra de lokala församlingarna mycket konkret. Här finns alltjämt många öppna frågor. Fastän än del av jobbet skyfflas över i en central behövs ändå en ekonomisk expert på det lokala planet. Och så vår standardfråga: Hur garanteras service på svenska? säger Sibboherden.
I övrigt nämner också hon parokialprincipen och Andligt liv på webben som de mest angelägna bland kyrkomötets många viktiga ärenden.
Görel Ahlnäs, även hon nyvald delegat, framhåller liksom Liljeström vikten av att svenskspråkiga församlingar får stöd i ekonomiska frågor på sitt modersmål. Hon välkomnar också tjänstemannalagen.
– Den handlar inte om teologi, utan om hur arbetet i praktiken går till i kyrkan. Vi måste väl kunna samarbeta och vara jämlika i kyrkan, vi följer ju redan nu kollektivavtalet.
Ahlnäs hör också till dem som undertecknat förslaget om att anställa en mediepräst vid radiokanalen Radio Dei.
– Kanalen når också dem som inte annars går i kyrkan, bland annat medelålders män, säger Ahlnäs.
För Stig Kankkonen var ett av de stora glädjeämnena beslutet att grunda ett framtidsutskott.
– I och med ett framtidsutskott kan kyrkomötets roll som aktiv samhällsdebattör bli verklighet och utvecklas, säger Kankkonen som under sessionen i våras tillsammans med Leif Nummela lämnade in ett initiativ i frågan.
Han applåderar också att beslutet om utstkottet även omfattade en bestämmelse om att kyrkostyrelsen för varje mandatperiod ska avge en framtidsredogörelse.
