Motstridigt om kyrkan

Ledare. I senaste nummer av Kyrkpressen presenterades kyrkans fyraårsberättelse. Bland de många intressanta siffrorna och uppgifterna finns en notering som förefaller motstridig. Enligt berättelsen har utskrivningen ur kyrkan accelererat samtidigt som förtroendet för kyrkan ökat. 13.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Allt fler finländarna skriver alltså ut sig ur en kyrka som de allt allmännare säger sig har förtroende för.

Placerar man in denna motsägelsefulla uppgift i ett större sammanhang blir den dock, om inte helt begriplig, så i alla fall mindre motsägelsefull.
Det visar sig nämligen att det är fullt möjligt att samtidigt ha förtroende för kyrkan och lämna den. Det avgörande är vad man har förtroende för i kyrkan och vad det är som gör att man väljer att lämna den.

Det som Kyrkans informationscentrals siffror visar, bland annat i den nämnda berättelsen, är att finländarna har förtroende för kyrkan som en institution för förmedling av ekonomisk och social hjälp. Men vad gäller kyrkans lära och tro ser finländarna det som en privatsak hur deras egen tro ser ut. De tror, men tror inte i lika hög grad som tidigare som kyrkan lär.

Förtroendesiffrorna talar med andra ord om en sida av kyrkan och dess verksamhet, siffrorna över utträde om en annan.
Som så mycket annat kan också detta tolkas och bedömas på olika sätt.
En för kyrkan positiv tolkning kan bygga på att det kristna kärleksbudskapet inte är teori utan handling. I och med Jesus blev Ordet kött och som kristna är det inte vår uppgift att verbalt övertyga andra om en teoretisk tro. Det gäller att gå i Jesu spår, hjälpa dem som har det svårt och vara till välsignelse för våra medmänniskor i deras vardag.

Ur denna synvinkel är förtroendet för kyrkan som ”hjälporgan” ingenting att fnysa åt. Tvärtom.
Om den allmänna inställningen till kyrkan skulle vara att den endast predikar kärlek till nästan men ingenting gör för att förverkliga den skulle det finnas orsak att skämmas.

Samtidigt ska vi komma ihåg att kärnan i kyrkans bekännelse är en personlig tro på Jesus som Guds Son och vars och ens personliga frälsare. Frälsningen ligger inte goda gärningar utan i att vi tar emot Guds frälsning.
Grunden för en kristen människas goda gärningar är att vi älskar varandra för att Gud först har älskat oss. Vi hjälper inte varandra och vi älskar inte varandra för att förtjäna Guds kärlek, utan för att han älskar oss.

Grunden för hjälpverksamhet kan emellertid också vara något helt annat. Till exempel en allmän humanitär inställning.
Varför man gör gott saknar självfallet betydelse ur ett inomvärldsligt perspektiv. Men ur ett kristet, kyrkligt perspektiv, ett frälsningsperspektiv och därmed ett evighetsperspektiv är situationen alltså en annan.
Ur dessa perspektiv kan det till och med bli så att de goda gärningarna blir hinder för beredskapen att ta emot Guds frälsning.

För kyrkan är det viktigt att vara medveten om detta och att klart säga ifrån hur den ser på förhållandet mellan tro och goda gärningar. Det är också viktigt att den inte slår sig till ro med eller, ännu värre, blir stolt över finländarnas stora förtroende för ”socialinstitutionen” kyrkan.
Om frälsningsbudskapet inte når fram och om det är förklaringen till den individualiserade tron har kyrkan all orsak till självkritik, till bot och till bättring.

Den stora utmaningen för kyrkan blir därför att kritiskt granska hur det förhåller sig med klarheten i dess budskap också till denna del. Frågan är om konflikten mellan förtroendet och utträdet eventuellt vittnar om obalans i förkunnelsen om förhållandet mellan tro och gärning.
Om en sådan obalans finns ska balansen naturligtvis inte återställas genom att minska de goda gärningarna utan genom att tydligare och med större tyngd förklara var de goda gärningarna har sitt ursprung.
Stig Kankkonen



Mest läst

    heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

    webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

    OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

    HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

    Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

    andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

    SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

    LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

    Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

    kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

    den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

    FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

    film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

    KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

    jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

    KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

    KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

    MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

    Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

    relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

    Mest läst