Livet efter graviditetskampen

Människa. Efter femton år av försök gav Ramona Fransson upp och insåg faktum: Älskling, vi blir inte med barn. 30.10.2008 kl. 00:00

Nina Österholm

Ramona Fransson har skrivit en bok om ofrivillig barnlöshet.

Skurkaktiga politiker, mord och mörka gränder är vardag för deckarförfattare Ramona Fransson från Sverige. Hennes senaste bok Älskling, vi blir inte med barn, är något helt annat.

– Från det att jag var tjugo år 1976, fram till 1993 kämpade jag för att få medicinsk hjälp att bli med barn. Ofta kände jag mig kränkt som patient, så utsatt. Därför ville jag skriva en samtalsöppnande bok som jag hoppas att särskilt vårdpersonal läser. Jag får många berättelser på e-posten av människor som har liknande erfarenheter.

Evighetsväntan

– Att önska sig barn men inte bli gravid är som att sitta på en karusell, jag såg bara gravida magar överallt.
Svårast var ändå det eviga väntandet.

– När vi försökt få barn i ett år, den tid du måste försöka för att överhuvudtaget få träffa läkaren, beställde jag tid på sjukhuset. Jag fick tid efter ett halvår. Också behandlingarna innehöll långa väntetider, tre månader för vissa resultat. Det var en evighetsväntan.

Hos personalen råkade Fransson ut för mycket oförståelse och överlägsen attityd. Hon klappades på huvudet och fick tjata sig till vissa provsvar, en del levererades endast på latin så hon satt på stadsbiblioteket och översatte.

– Du är extra känsligt när det gäller din förmåga att få barn. När läkaren inte ens bemödat sig att läsa din journal känns det hemskt.

Normal igen

På privata sektorn mötte Fransson äntligen ”drömläkaren”, docent Lars Nilsson på Sahlgrenska i Göteborg.

– Han tog sig tid att prata och visade både empati och förståelse. Jag lärde mig också att barnlöshet inte är något att skämmas över, även om det ibland känns som om man borde göra det.

Egentligen är det frågan om en sjukdom bland andra. Det betyder också att du som patient har rätt att ställa krav på vården, men det vet inte alla om. Alla vågar inte heller. Fransson däremot tvekade inte inför att sopa bordet rent hos läkarna. Hon pressade fram resultat och remisser och gick också igenom två stora behandlingar.

– Men efter andra försöket kände jag inte längre igen mig själv och min man kände sig bokstavligen som en avelshingst. Det var han som fick iväg oss till en psykolog.

För första gången på länge lyckades Fransson lägga barnlängtan på hyllan och lyssna på sin man. ”Betyder jag ingenting för dig om vi inte kan få barn?” undrade han.

– Jag insåg att jag drivit barnkarusellen för långt, nu fick det vara nog.

Behandlingarna avslutades. Sakta men säkert började ett normalt liv återvända.

– Det tog lång tid men det var underbart. Jag kände mig som en normal kvinna igen. Det var som om en dimma försvann och solen äntligen kröp fram igen.

Läs mera i Kp 44/2008.

Nina Österholm



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34