Mer än snälla beskyddare

Teologi.

Ordet ängel kommer från grekiskans ”angelos” och betyder budbärare. Änglarna är Guds sändebud, men särskilt i början av Gamla testamentet är det ofta Gud själv som kommer till människan i änglagestalt.

11.10.2008 kl. 00:00

stock.xchng

Antti Laato tror att änglar är populära i dag för att behovet av beskydd är stort.

Ett exempel är berättelsen i 1 Mos 18:3 om de tre männen, som besökte Abraham.

– Men senare, under tiden efter den babyloniska exilen, blir Gud mera avlägsen, säger Antti Laato, professor i gammaltestamentlig exegetik med judaistik.

Änglarna spelade då en allt viktigare roll i det judiska tänkandet. Änglarna blir en ”mellanvärld” mellan Gud och människor. Man menade också att stjärnor och änglar hörde ihop så att varje stjärna hade sin ängel. I Daniels bok talas det om att varje folk har sin ängel. Judarnas ängel var ärkeängeln Mikael, som vid behov får kraft också i politiska situationer.

– Astrologin utvecklades och bland annat Talmud innehåller horoskop.

Laato understryker att de här tankegångarna inte finns i kristen tro.

I Bibeln nämns de två ”överänglarna” Mikael och Gabriel.

– Apokryferna tar med Rafael, Uriel och Fanuel.

– När det gäller Nya testamentet är Gud inte längre transcendent och avlägsen. Han blir människa i Kristus. Gud är nära.

– Hebreerbrevets författare anser det nu nödvändigt att dra en skiljelinje mellan Kristus och änglarna. Jesus hör inte till någon mellanvärld. Han är förmer, han kom från Guds egen värld.

Laato nämner ytterligare serafer och keruber, som vi kan läsa om till exempel i Jes 6.

– De är änglar som hör ihop med den himmelska liturgin.

Om den änglaboom som är inne i dag säger Laato att intresset hör ihop med vårt behov av beskydd.

– Vem behöver inte trygghet när vi upplever sådana tragedier som Jokela och Kauhajoki. Och vad skyddsänglar beträffar så nämns det i Nya testamentet att varje barn har sin ängel.

– Vår bild av änglar är inte alltid helt sann. Därför är det säkert hälsosamt att reflektera över änglarnas teologi och se vad Bibeln lär.

Kristina Fernström



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34