Bröllopet som blev en bönestund

Ledare. Prosten Liisa Tuovinens tilltag i somras att välsigna ett lesbiskt registrerat partnerskap ledde till klagan hos domkapitlet för att hon hade brutit mot kyrkolagen, kyrkoordningen och kyrkans tradition. 9.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Också biskop Mikko Heikka blev föremål för klagan i det aktuella ärendet. Han ansågs ha underlåtit att sköta sitt övervakningsuppdrag på ett acceptabelt sätt.

Då ärendet första gången behandlades av domkapitlet i Esbo stift den 19.8 förkastades klagan mot biskop Heikka efter omröstning. Rösterna föll 4-2. Lagfarne assessor Pekka Leino förslog att biskopens agerande skulle föras till stiftets undersökningsombud, som är jurist, för opartisk granskning.
Samma gällde klagan mot prosten Tuovinen men den vidare beredningen av det ärendet gavs åt Tuovinens prästkollega, prästassessorn Arto Laitinen. Motiveringen var att man ville ha en teologisk klarläggning.  Ändå spelar teologin en mycket blygsam roll i beredningen.

Heikkas och Tuovinens handlande sköttes alltså så att säga inom familjen och utan ”inblandning” av opartisk juridisk expert. Detta i strid med stiftets lagfarne assessor Pekka Leinos beredning och beslutsförslag.
Enligt Leino borde den förberedande undersökningen ha skötts av undersökningsombudet, som sedan i normal ordning hade presenterat resultatet av undersökningen för domkapitlet som underlag för fortsatt behandling.
Men det ville alltså domkapitlet i Esbo stift inte.

Det beslut i fallet Liisa Tuovinen som domkapitlet fattade den 29.9 kan kanske förklara varför.
Enligt protokollet från mötet hade det hela nu skötts vidare så, att det inte längre är fråga om välsignelse av ett registrerat lesbiskt partnerskap utan om en bönestund.
Tuovinen hade i sitt bemötande betonat just detta och försvarat sitt handlande med att kyrkomötets konstitutionsutskott, alltså läroutskott, i ett betänkande angående registrerade partnerskap gett grönt ljus för dylika bönestunder.

Det utskottet talar om är ingalunda en bönestund tillsammans med ett lesbiskt brudpar och 60 gäster under ett bröllop i en gudstjänstlokal. För det var bröllop Hvittorp hade reserverats för.
Det utskottet talar om är individuella bönestunder i samband med pastorala samtal.
Detta är vad utskottet presenterar som kyrkans linje om eller då homosexuella i registrerat parförhållande ber om kyrklig välsignelse för sitt förhållande (konstitutionsutskottets betänkande 2/2003). Samtidigt som det kraftigt betonar kyrkans skyldighet att slå vakt om det traditionella äktenskapet.

Beredaren och domkapitlet – utom lagfarne assessor Pekka Leino som antecknade avvikande mening till protokollet – gick i alla fall på Tuovinens förklaring och att kraven på straff för henne därmed var obefogade. Detta skedde utan att någon opartisk utredning har gjorts om vad som verkligen hände på Hvittorp. Åtminstone nämner beredningen ingen sådan utredning utöver att Tuovinen och samfälligheten som hyresvärd för Hvittorp fått säga sitt. (Domkapitlets protokoll och Leinos avvikande mening finns att läsa på adress www.kyrkpressen.fi)

Alltså: Då Tuovinen säger att hon inte har gjort något fel anser domkapitlet att det är bevisat att det är så. Det visar beredningen.
 Att paret – och kanske alla andra närvarande – upplever förbönstillfället som en vigsel saknar enligt biskop Heikka betydelse (se KP nr 40)!

Det som i alla fall rimligtvis borde ha betydelse är vad Tuovinen själv anser att hon gjorde. Hon har sagt att det är hårklyveri (saivartelua) att göra skillnad på förbön och välsignelse (Kotimaa 29.9).
Tuovinen menar alltså att hon egentligen välsignade det lesbiska parförhållandet men talar om bönestund endast och enbart för att med detta hårklyveri göra det möjligt för sig att välsigna inom ramen för det som kyrkan har handbok för.

Detta resonemang ställer alltså domkapitlet i Esbo inte endast upp på utan saluför det synligt som ett fungerande och lämpligt recept i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Misstanken att det här ytterst är fråga om aktivt attitydarbete till förmån för kyrklig välsignelse av homosexuella parförhållanden ligger därför snubblande nära. Misstanken förstärks av att den centrala personen i beslutsprocessen är biskop Heikka. Han är ordförande för den arbetsgrupp som förbereder biskoparnas ställningstagande gällande kyrkan och partnerskapslagen (se biksop Gustavs Björkstrand kommentar på nyhetsplats).

Här finns en videosnutt från ”bönestunden” samt esbobiskopens kommentar.

Biskop Björkstrand konstaterar på nyhetsplats att ”oberoende av vilken uppfattning man har när det gäller det berättigade i att välsigna registrerade partnerskapsförhållanden är det viktigt att man har respekt för kyrkans beslutsprocess”.  Så är det. Och oberoende av vad man anser om samkönade parförhållanden och om hur kyrkan ska förhålla sig till dem är det som hänt i affären Liisa Tuovinen oacceptabelt. Det hela framstår som ett lika välregisserat som ovärdigt skådespel.
Så här får det inte gå till i en kyrka som förkunnar att ja ska vara ja och nej ska vara nej, som förkunnar att sanningen ska göra oss fria. I affären Tuovinen har praktiskt taget allt detta satts på undantag.

 

Stig Kankkonen



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49