Dags att tänka om

Ledare. Det växande alkohol- och drogproblemet har många konsekvenser som ger anledning till eftertanke. Eller åtminstone borde göra det. 11.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I Hufvudstadsbladet ingick 31.8 en artikel om en sällan beaktad sida av drogproblemet i diskussioner om hur det ska skötas. Den sidan av problemet vidgar perspektivet från att gälla den som är drogberoende till att gälla också dem som utgör hans eller hennes närmaste omgivning och delvis också oss alla.

Artikeln handlade om rådslösheten, hjälplösheten och maktlösheten hos dem som inte kan annat än följa med hur den drogberoende gör livet till ett större eller mindre helvete för sig själv och andra.
I korthet handlade reportaget om hur en drogberoende son misshandlar sina sambor, gömmer knarksprutor bland sina barns kläder, hotar sin mor till livet, förstör sitt hem och så vidare.
Kärnan i reportaget är att sonen trots allt detta och mycket annat inte kan ges vård eftersom han själv inte vill få vård. Han kan kort sagt inte tas in för tvångsvård.
Han är myndig och måste själv välja hur han lever.

Tills han eller hon begår ett brott förstås. Då kan samhället ingripa.
Mot den bakgrunden är det många föräldrar till drogberoende som nästan hoppas på att deras barn ska begå ett brott bara för att det ska omhändertas och få vård. En önskan som naturligtvis samtidigt andas djup rädsla och förtvivlan.

Men en del av problemet är i många fall just att en drogberoende person först inte medger sitt vårdbehov och sedan inte vill ha vård eller är helt oförmögen att fatta beslut om att söka vård.
Den i och för sig helt riktiga principen att respektera varje individs bestämmanderätt i och över sitt eget liv förvandlas i dessa fall till en princip som möjliggör ett liv som leder total självdestruktion och till lidande och elände för många, många andra.

Självbestämmanderätten för en person som saknar förutsättningar att fatta riktiga och vettiga beslut leder till att andra som har de förutsättningarna fråntas rätten att bygga och forma sitt liv som de vill. De måste anpassa sitt liv till den drogberoendes livsstil med allt vad det innebär.
Den aktuella artikeln i Hbl visar detta konkret. En drogberoende son, sambo och inte minst far dikterar i hög grad hur människorna omkring honom måste leva sina liv. Ett öde som delas av tusentals finländare bara för att lagen är sådan den är.

Detta kan inte vara rätt och riktigt och därför är det nu dags att tänka om. Nu måste också de drogberoende anhörigas självbestämmanderätt börja respekteras.
De anhöriga måste få möjlighet att hjälpa en drogberoende son, dotter, man eller hustru mot deras vilja. Och den drogberoende måste ha rätt att få hjälp med sina problem också om han eller hon inte vill ha den hjälpen.

I fråga om oförmågan att fatta rätta och riktiga beslut torde det inte vara orättvist att jämföra en drogberoende med andra personer i avsaknad av sitt fulla förstånd.
Skillnaden när det gäller vården är att ingen skulle komma på den rubbade tanken att lämna de senare med avgörandet i sina händer medan man med hänvisningen till lagen är tvungen att göra det med de förra.

Det är obarmhärtigt och känslokallt att låta en person som saknar förmåga att bedöma sin egen situation fördärva det i självbestämmanderättens namn.
Det är obarmhärtigt och känslokallt att låta en sådan persons självbestämmanderätt köra över och omintetgöra de anhörigas självbestämmanderätt över sina liv.
Det kan därför helt enkelt inte få vara så att den som inte vill eller förmår söka hjälp trots ett konstaterat uppenbart hjälpbehov blir utan hjälp bara för att ingen annan ges rätt att söka vård på deras vägnar.

Systemet måste ändras så att de som behöver hjälp blir hjälpta. Oberoende av om de vill det eller inte.

Stig Kankkonen



UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37