Han lobbar för krematorium

Kyrka. En minneslund, upplysande verksamhet om kremering och i slutändan ett eget krematorium. Det är målet för Karl Fagerlund och Ålands krematorie- och minneslundsförening. 15.5.2008 kl. 00:00

Jonas Edsvik

Åländska gravplatser börjar vara en bristvara, speciellt i Mariehamn. I stället för utbyggnad kunde landskapet satsa på ett eget krematorium, säger Karl Fagerlund.

Ålands krematorie- och minneslundsförening har skapat ett slags begravningstestamente där folk kan ange hur de vill att deras begravning ska formas. I dokumentet … minns mig … finns frågor om annonsering, musikval, minnesstunden, bouppteckning – och kremering.

– För oss är det främsta syftet med dokumentet att främja intresset för kremering på Åland och i längden skapa underlag för att bygga ett krematorium, berättar Karl Fagerlund, ordförande i föreningen.

Nu kremeras bara kring tio procent av de avlidna på Åland, och de transporteras i de flesta fall till Uppsala.

– Det skapar också en psykologisk motvilja att vara tvungen att sända de avlidna så långt för att kremeras.

Information behövs

Frågan om ett eget krematorium på Åland har senast varit aktuell på 1970-talet då lagtinget utredde frågan i tio år.

– Resultatet blev att lagtinget konstaterade att det inte är landskapets sak att stå för ett krematorium. Frågan fördes vidare till Mariehamns församling som hade en negativ inställning. I dag är situationen en annan, men det största problemet är finansieringen, säger Fagerlund.

Föreningen har diskuterat frågan med Mariehamns församling och planerar att föra frågan till lagtinget för en ny utredning. Tidpunkten för att utreda alternativa begravningsmöjligheter är fruktbar, eftersom begravningsplatsen i Mariehamn är för liten och en utbyggnad har väckt stark debatt. Också Brändö församling utvidgar sin begravingsplats i sommar eftersom läget där annars hade blivit kritiskt.

– Det finns ett akut behov i Mariehamn, och kremering sparar begravningsutrymme. Men när det blir tal om kostnader slår alla bara ifrån sig.

Den ideala lösningen skulle vara någon form av kompromiss där församlingarna och landskapet skulle dela på kostnaderna för krematoriet.

– Alla krematorier utom ett i Finland drivs av församlingar. På Åland är det inte möjligt eftersom våra församlingar är så små, konstaterar Fagerlund.

Men krematorieprojektet ligger långt i framtiden för Ålands del. För att ett krematorium ska kunna byggas krävs kring 100 kremeringar per år. Nu dör 250–300 personer per år på Åland, och kremeringarna är ca 30. Nästa steg för Ålands krematorie- och minneslundsförening är därför att satsa på information om kremering.

– Vi kommer att delta i mässor och informera om kremering. Resultaten av  … minns mig … ger oss också en fingervisning om intresset för kremering. Dokumentet skapas i två exemplar och det ena förvaras på den begravningsbyrå man valt, säger Fagerlund.

Minneslund får vänta

Föreningen har också planerat en minneslund nära Bomarsunds fästning på Prästö, men det projektet har lagts på is.

– Det var meningen att lunden skulle byggas som en del av ett större Bomarsundprojekt där de gamla gravgårdarna rustades upp. Men det projektet genomfördes bara delvis, och minneslunden föll igenom.

Fagerlund är ändå hoppfull.

– Vi tror nog att lunden ska bli till, men vi får vänta på pengarna. Vi har bland annat planerat ett monument i lunden för att den ska bli högtidligare, och det kostar ju en del.

Men en annan minneslund kommer att stå klar på Åland före det. Samtidigt som Brändö församling utvidgar sin begravningsplats byggs där också en minneslund där den som vill ska kunna få sin aska utspridd.

Mira Strandberg



israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31