Stiftsgeografin skrivs om

Kyrka.

– Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.

 

 

23.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

– Domkapitlet har sagt sitt men beslutet fattas av kyrkostyrelsen, säger notarie Clas Abrahamsson.

arkivbild

Norra och Södra svenska slås ihop i Helsingfors. Huvudkyrka blir kanske Gamla kyrkan.

Borgå stifts geografi genomgår stora förändringar. På sitt senaste möte beslöt domkapitlet att föreslå sammanslagningar av fyra församlingar på Kimitoön, Helsingfors skall få tre svenska församlingar och i Väståboland är tanken att fyra församlingar blir en. Det slutliga avgörandet fattas av kyrkostyrelsen.

– I de berörda församlingarna finns en finskspråkig minoritet på drygt 1 600 medlemmar. För att få reda på deras önskemål beträffande den framtida församlingsstrukturen har församlingarna på domkapitlets uppmaning, per brev till alla finska hushåll, efterfrågat deras inställning till att eventuellt bilda en finskspråkig församling på ön vid sidan av en svensk.

– Majoriteten meddelade att den hellre önskar att en tvåspråkig församling bildas. Församlingarna är alltså eniga om att en tvåspråkig församling bildas.

– De är också överens om att senare grunda kapellförsamlingar på de nuvarande församlingarnas områden.

Enligt Abrahamsson har allt på Kimitoön kunnat lösas utan egentliga problem. Inklusive namnfrågan.

– Församlingarna har enats om att den nya församlingen skall heta Kimitoöns församling - Kemiönsaaren seurakunta. Detta står i kongruens med kommunens namn som kommer att bli Kimitoöns kommun - Kemiönsaaren kunta, konstaterar Abrahamsson.

Vad namnfrågan beträffar har den enligt Abrahamsson varit det kanske största enskilda problemet då det gäller Helsingfors.

– Utredningsmannen föreslår att nuvarande Norra svenska församlingen, Södra svenska församlingen och Tomas församling får namnet Johannes församling.

– Domkapitlet anser att förslaget är bra bland annat därför att Johannes kyrka finns på den nya församlingens område.

Abrahamsson understryker att detta inte är ett ställningstagande till vilken av kyrkorna som skall bli församlingens huvudkyrka

– Lika naturligt kan det vara att man vill balansera intressena i Södra svenska och Norra svenska och utse Gamla kyrkan till huvudkyrka och placera församlingskansliet på Boulevarden 16.

– Det blir organisationskommissionens uppgift att ta ställning till den frågan.

Namnet Maria Magdalena för församlingen som ersätter Markus och Lukas församling har väckt negativa reaktioner i Markus och Lukas församlingar.

Församlingsråden i församlingarna har därför utlyst en namntävling.

– Det klart största stödet bland församlingsmedlemmarna finns för namnet Petrus församling.

– Ett alternativ som diskuterades var Petri församling och jag måste säga att det är min personliga favorit. Men det är kyrkostyrelsen som säger sista ordet.

Matteus församling bibehålls och behåller även sitt namn.

– Trots den strama tidtabellen ansåg samtliga församlingsråd, samfälligheten och Helsingfors domkapitel att det är motiverat att genomföra fusionen från 1.1.2009. Annars tror jag inte domkapitlet skulle fört initiativet vidare med den här tidtabellen, säger Abrahamsson.

Abrahamsson är inte alls övertygad om att övergången till tre församlingar är den slutliga modellen för Helsingfors.

– Min gissning är att vi en dag har en svensk församling och man kan naturligtvis fråga sig om det inte hade varit bra att ta steget fullt ut redan nu. Men nu blev det så här.

Vad församlingarna i Väståboland beträffar har man ännu inte hunnit lika långt som på Kimitoön och i Helsingfors.

Domkapitlets förslag, som nu skall tas upp till behandling i församlingarna, berör Pargas Svenska församling, Paraisten Suomalainen seurakunta, Nagu församling, Korpo församling, Houtskärs församling och Iniö församling.

– Vårt förslag är att de dras in och ersätts av två nya församlingar: Västra Åbolands svenska församling och Länsi Turunmaan suomalainen seurakunta.
Liksom på Kimitoön är det tänkt att i Väståboland gå in för kapellförsamlingar.

– Av ändamålsenlighetsskäl handhas den finskspråkiga verksamheten i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu av respektive kapellförsamling med deras kaplaner och övriga personal.

Väståboland har, tillspetsat sagt, ett problem: Iniö.

– Men jag tror inte att motståndet på Nagu fäller projektet. Kyrkostyrelsen kan knappast acceptera att den helheten splittras av en liten självständig församling på omkring 1 000 personer, konstaterar Clas Abrahamsson.

Stig Kankkonen



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06