Döpa är ingen allemansrätt

Kyrka. Domkapitlet i Kuopio stift prickar registerchefen vid Kuopio kyrkliga samfällighet för att han godkänt dop som förrättats av en person inom Lutherstiftelsen som inte är prästvigd inom kyrkan. 16.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

Dopet ska vara ett rätt dop där man upptas i en kristen församling.

Ett kristet dop förrättats med vatten och i den treenige Gudens namn. Så långt är de flesta överens.

– Vid ett korrekt förrättat dop upptas den döpte samtidigt i en kristen församling, förklarar lagfarne assessorn Tuija Alatalo grunderna för beslutet vid domkapitlet i Kuopio förra veckan. Ett dop måste alltid ske så att säga inom ramarna för ett kristet samfund. Man kan inte döpa folk på frilansbasis och sedan anmäla dem till en lämplig församling.

– Vilken kristen person som helst kan förrätta ett nöddop, t.ex. när en nyfödd befinner sig i livsfara. Ett sådant nöddop ska emellertid bekräftas av en präst, säger Alatalo. Nöddopet förblir i kraft och görs inte om.

Bakgrunden till domkapitelbeslutet är att en person som arbetar för Petrusgemenskapen döpt två barn i Kuopio. Petrusgemenskapen underlyder Lutherstiftelsen, som till formen inte är ett trossamfund, och den anställda är inte prästvigd inom vår kyrka. Barnen registerades därför först i befolkningsregistret.

Registerchefens förklaring var att han följt föräldrarnas önskan att barnet ska tas upp i den lokala lutherska församlingen. Föräldrarna bestämmer som bekant om sina barns religiösa status.

I det fyrsidiga beslutet förklaras grundligt orsakerna till varför barnet inte borde ha upptagits som församlingsmedlem.

– Det räcker inte att man upptas i den kristna kyrkan i allmänhet. Den döpta måste alltid upptas i ett ”synligt” kristet samfund, preciserar Alatalo.

Hon understryker att föräldrarna och barnen inte drabbas i det aktuella fallet.

– Vår kyrka utesluter inte dem som upptagits som medlemmar, säger Alatalo.

Vid påsken gav biskoparna ett gemensamt ställningstagande i dopfrågan. De understryker särskilt att ett korrekt dop alltid äger rum inom en kristet kyrka eller ett kristet samfund.

En person som ansluter sig till en församling från ett annat kristet samfund döps inte heller på nytt – om han eller hon döpts med ett korrekt dop.

En person kan döpas till en församling också av en utomstående präst. Men bara med kyrkoherdens tillåtelse, som kan gälla bara präster i kristna samfund som accepteras av biskopsmötet.

I sitt ställningstagande konstaterar biskoparna att präster utanför denna krets inte kan inte förrätta dop för vår kyrkas del. Det gäller uttryckligen personer som prästvigts inom den  rikssvenska Missionsprovinsen.

Rolf af Hällström



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06