Växande religiös rörlighet

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Hanna Salomäki har forskat i vilken religiös bakgrund de har som väljer ett kyrkligt yrke och varför de gör det valet.

Stig Kankkonen

– I dag rör sig unga människor mycket fritt mellan olika religösa samfund, säger Hanna Salomäki.

Det är i församlingsarbetet intresset för kyrkliga yrken väcks. Det visar den undersökning som teologie doktor Hanna Salomäki har gjort bland sådana som utbildar sig till ungdoms- och diakoniarbetare.

I undersökningen fokuserar Salomäki på frågorna vilken religiös bakgrund de har som väljer ett kyrkligt yrke och varför de gör det valet.

– Hela 70 procent av dem som deltog i undersökningen uppger att de hade deltagit i församlingarnas ungdomsverksamhet och att det var där intresset för kyrkliga arbetsuppgifter och kyrkliga yrken väcktes, berättar Salomäki, som arbetar som forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Förändringar

Vad sökandenas religiösa bakgrund beträffar visar den enligt Salomäki att det har skett och sker märkbara förändringar på det religiösa och kyrkliga fältet. Bland annat är bindningarna till väckelserörelserna lösare och färre än tidigare och de tonas ytterligare ner under studietiden.

I dag rör sig unga människor mycket fritt mellan olika religiösa samfund. De gränser som tidigare fanns mellan dem existerar nästan inte alls. Den samfunds-trohet som kyrkan och olika religiösa rörelser tidigare kunde räkna med förefaller dessutom vara ett tämligen okänt begrepp för dagens unga.

– Man föds inte in i en rörelse och man väljer inte heller att gå med i en rörelse för resten av livet, konstaterar Salomäki.

Till detta kommer enligt henne att många av de unga som i dag söker sig till kyrkliga yrken helt eller delvis saknar en grundläggande kunskap om kristendomen och Bibeln. Så var det inte tidigare. Då hade de som sökte sig till kyrkliga yrken ofta rötter i någon väckelserörelse och kunskaper om trons grunder bar de med sig hemifrån.

– Nu förekommer det allt oftare att ungdomar blir intresserade av kyrkan och kyrkliga yrken under skriftskoltiden och det utan att ha en religiös bakgrund.

Detta syns enligt Salomäki bland annat i att de som utbildar sig till ungdomsledare eller diakonissor allt oftare efterlyser undervisning om Bibeln och om kristendomens grunder.

Utmaningar

Den nya religiösa och andliga verkligheten innebär utmaningar rent allmänt och speciellt för kyrkan som arbetsgivare:

– Att intresset för kyrkan och för kyrkliga yrken föds och växer i och med konkret församlingsarbete visar hur viktigt det är att ungdomarna fås med i församlingsaktiviteterna.

Konkret är en av de största utmaningarna enligt Salomäki att erbjuda unga, som flyttar hemifrån för att till exempel börja studera, uppgifter i sin nya församling.

– I det skedet avbryts ofta kontakterna till församlingen och det är lindrigt sagt beklagligt och till skada för kyrkan.

En annan stor utmaning är att ta den nya andliga och religiösa rörligheten på allvar. De ungdomar och unga vuxna som är eller blir intresserade av kyrkan söker enligt Salomäki primärt andlighet och inte strukturer eller formell ordning.

– Jag måste nog säga att jag är aningen förvånad över att till exempel Nokiamissionens aktiva inte förefaller ha intresserat kyrkan speciellt mycket. Det allmänna omdömet bland kyrkans ledare har ju varit att rörelsen snarast varit en belastning.

Hon frågar sig vilka signaler sådana konstateranden ger väckelserörelsernas medlemmar och kanske inte minst de unga inom den.

– Det man åtminstone torde kunna säga är att signalerna inte är välkomnande, konstaterar forskare Hanna Salomäki.

Stig Kankkonen



KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00