Ett sista avtryck av mig

Kultur. I serien Mina sista ord tar dödssjuka människor genom ett videotestamente på ett mycket medvetet sätt avsked av sina närmaste. I varje avsnitt porträtteras en av dessa människor. Nuet har fått en annan dimension, för lever, det gör människan ända till slutet. 30.1.2008 kl. 00:00

I serien Mina sista ord tar dödssjuka människor genom ett videotestamente på ett mycket medvetet sätt avsked av sina närmaste. I varje avsnitt porträtteras en av dessa människor. Nuet har fått en annan dimension, för lever, det gör människan ända till slutet.

 
Jan van Driel är en av dem som tar avsked av sina närmaste i den holländska tv-serien Mijn Laaste Woorden.

Tänk dig att du blir sjuk. Allvarligt sjuk. Hur hårt du än kämpar säger läkarna att det inte finns någonting de kan göra. Vad gör du? Accepterar du det? Kämpar du emot eller skjuter du kanske undan det och försöker låta bli att tänka på det? Att sätta på tvären och förneka är inte mera än logiskt och mänskligt. Men det kan också vara rogivande för dig själv, för din omgivning, partner, barn och/eller föräldrar om du kan ta avsked på ett annat sätt.

– Själv funderade jag på programmet och innehållet mycket länge. Jag processade programidén i mina tankar under en lång tid för att se på den ur olika synvinklar. Sedan beslöt vi oss för att göra avsnitten, säger Eveline van den Linden, ansvarig programredaktör för Mijn Laatste Woorden som under våren 2007 sändes i Nederländerna på kanalen EO (Evangelische Omroep, ungefär evangeliska kanalen).

Fokus på döende

Det är detta program som fungerar som modell för de planerade finska avsnitten för serien Mina sista ord. Enligt planerna kommer också fyra av de holländska avsnitten att sändas under 2009.

– Att födas är ett under som vi inte förstår och som samtidigt på många sätt står i motsats till att dö: det är tvärtom. Det är naturligt att dö men det sker ofta i ensamhet, mer eller mindre. I Mijn Laatste Woorden står den sjuke i centrum. Hon/han är mittpunkten och har möjligheten att säga saker som annars kanske skulle bli osagda.

– Också för de närmaste har detta varit viktigt, de får höra ord och budskap som är betydelsefulla för dem. När vi gjorde programmen besökte vi ofta den sjuka för att fråga och för att lyssna. Hurdant liv har du haft? Hurdant har det varit? Vad var och är det viktigaste för dig? Att tillsammans tala om ett liv som närmar sig sitt slut är att också att på ett sätt tillsammans ge innehåll åt den sista biten. Att dela ger tröst. For den sjuka, de närmaste – alla.

Eveline van der Linden har personlig erfarenhet av temat. Hon var tre år gammal när hennes mamma dog och har aldrig  hört någon berätta om henne, om hurdan hon var, vad hon tyckte om etc.

– Nu är jag själv i 60-årsåldern och tänker ibland på hur gärna jag själv vill lämna kvar någonting för mina barn och barnbarn. Så de kan komma ihåg sin mamma och farmor eller mormor. Om hur hon såg ut, hur hon talade och om vad hon ville säga dem, vad hon ville lämna kvar för dem som ett slags testamente – i ord. Om vad som var och är viktigt för mig. Själv vet jag inte hurdan min morfar var. Eller min mamma. Och jag vet hur gärna jag hade haft mera minnen av dem att hålla fast vid. Livet är tillräcklig invecklat som det är, tycker du inte, säger van den Linden.

Läs mera i Kp 5/2008.

Charlotta Langejan-Candelin



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00